Byabussen

Den vita bussen med dom blå och röda ränderna på är i antågande till den lilla byn Klubbfors.
Nästan punktligen på samma klockslag kommer den dag efter dag denna julimånad anno 2009.
Stannar till i uppförsbacken och ut kommer en skinandes glad chaufför med min PT i sin hand.
Först av allt så får jag min tidning plus lite småprat innan han delar ut dagens post i lådorna.

Tänk så skönt intimt och glädjande det blir så här ute på landsorterna med lite glatt samspråk.
Bussföraren uppfyller lite social kontakt till sina medmänniskor genom att bjuda på sig själv.
Lite vänligt småprat och skratt kan till och med göra den buttraste människan vänligt älskvärd.
Förnöjsamheten blir lika både för den välvilliga kunden liksom den sysslande fackmannen.

Än lever lite kvar från det utdöende bondesamhället med att endast bjuda enbart på sig själv.
Ingenting är besvärligt utan går det att göra någon en gentjänst är det enbart bara en ärbarhet.
Personlig service på hög nivå det är vad jag kallade denna rara och gladlynta busschaufför.
Så gör som alla andra i glesbygden bjud på dig själv och var varsam till att inte bli anonym.