Bun säger nej till friskolor
Fler friskolor är förödande mot skolan i allmänhet. Barn- och utbildningsnämnden i Piteå vill i ett yttrande att Skolverket säger nej till sju tänkta etableringar i Luleå, Boden och Skellefteå kommuner.
Ruth Rahkola, ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun, anser att trenden med allt fler friskolor är förödande.
Foto: Sanna Eriksson
Så resonerar barn- och utbildningsnämndens ordförande, Ruth Rahkola när det gäller trenden med allt fler friskolor.
- Dom riskerar splittra eleverna och slå sönder skolan. Vi ser nu att de befintliga friskolorna i allt större utsträckning börjar konkurrera ut varandra, säger hon.
Sju ansökningar
Enligt henne är det inte bara socialdemokratin som uppfattar att det gått inflation i friskoleansökningar.
- Vi har en majoritet i nämnden som är mot fler friskolor, jag vet att det från vissa håll inom oppositionen också finns kritik mot fler, säger Ruth Rahkola.
Till nämndens sammanträde på tisdag har Piteå kommun blivit ombedd att ge sina yttranden till inte mindre än sju friskoleansökningar i grannkommunerna Luleå och Skellefteå, samt en planerad i Boden.
- Vårt förslag till yttrande innebär att vi säger nej till samtliga, säger Ruth Rahkola.
Nämnden anser det ohållbart i längden med fler friskolor, såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan.
Struktur
- Det är inte rimligt. I förlängningen blir det här förödande för skolan i allmänhet. Vi ser som sagt var redan hur friskolorna med olika inriktningar börjar konkurrera mot varandra.
Ruth Rahkola konstaterar att det därför är viktigt mota Olle i grind.
- Vi kanske inte är där än, men det är snarare en tidsfråga.
Hon ser även en uttalad struktur i de friskolor som ansöker om tillstånd att starta.
- Man märker att de riktar in sig på yrkesförberedande program.
- De har ett kortsiktigt tänkande, anser Ruth Rahkola.
Hon syftar då närmast på den gymnasiereform som väntas komma 2010 eller 2011.
Väger tungt
- I arbetena med den reformen sägs ju att specialutformade program ska begränsas. Sådana ska bara kunna skräddarsys på direkt efterfrågan från näringslivet, säger nämndens ordförande och anger Lkab som exempel, där särskild skolutbildning bedrivs utifrån särskild efterfrågan.
I våras sa bun i Piteå nej i ett antal yttranden till Skolverket när det gällde friskoleansökningar. Dessa yttranden gjordes i en kommunsamverkan med Luleå, Älvsbyn och Bodens kommuner.
Den gången blev det också stopp för fler friskolor.
- Jag kan inte tänka mig att Skolverket inte lyssnar på oss nu också, säger Ruth Rahkola.
Barn- och utbildningsnämnden må ha en negativ inställning till friskolor. Annat är det när det gäller förskolor som drivs i personalkooperativ.
På tisdag väntas nämnden säga ja till ett sådant i Hemmingsmark.
- Vi tittar dels på kvalitet, men även ekonomiska konsekvenser. När det gäller förskolan Krokofanten ser vi att det handlar om god kvalitet och rent ekonomiskt ger det inga större konsekvenser.
- Dessutom är det en stor efterfrågan på förskoleplatser, säger Ruth Rahkola.
Så jobbar vi med nyheter