Men Banverket verkar inte bry sig. Åtminstone inte att döma av det lagda budgetförslaget.
Det upprör landshövdingarna Lorentz Andersson, Västerbotten, och P-O Eriksson, Norrbotten, liksom kommunalråden i alla kustkommuner från Haparanda till Robertsfors plus Boden. I ett skarpt formulerat brev kräver de att infrastrukturminister Ulrika Messing tar Banverkets ansvariga i örat.
235 miljoner saknas
- Norrbotniabanan finns med i den framtidsplan som regeringen beslutat. Då måste Banverket lägga upp sin budget därefter, tycker Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanans projektgrupp och i brevet representant för alla berörda kommuner.Landshövdingarna och kommunalråden hävdar att det krävs minst 270 miljoner kronor i projektpengar om bygget av banan ska komma igång som planerat.
"För en byggstart 2010 måste järnvägsutredningarna för alla tre etapperna pågå parallellt under perioden 2007 - 2009. För detta behövs 70 miljoner kronor. Järnvägsplanen för etappen Piteå - Skellefteå måste göras under 2008 - 2009. För detta behövs 200 miljoner kronor. Men enligt den information som nått oss från budgetförhandlingarna nämns endast 35 miljoner kronor för fortsatt järnvägsutredning för sträckan Piteå - Skellefteå 2007 - 2009", står det i brevet till Messing.
Tydliga signaler önskas
- Vi fick nys om Banverkets förslag och bestämde oss för att agera snabbt innan budgeten spikas. Det finns redan allt för många tuvor på vägen. Avsätter inte Banverket tillräckligt med pengar i nästa års budget så förlorar vi ett år, säger Roslund, som tillsammans med övriga berörda kommunalråd och landshövdingar förväntar sig en tydlig politisk signal från regering till Banverket.Tomas Gustafsson, Banverkets projektansvarige för Norrbotniabanan, bekräftar att summorna som nämns i brevet är korrekta. Han betonar dock att ingenting är klart i den pågående budgetprocessen.
- Samtidigt är utrymmet i budgeten litet. Så några stora förändringar är knappast att vänta.
Politisk osäkerhet
Som projektansvarig hoppas Gustafsson kunna driva projektet vidare i den takt som krävs.- Norrbotniabanan är speciell eftersom den i regeringens beslut är så tydligt namngiven och tidsbestämd.
Att Banverket, detta till trots, inte väljer att binda upp tillräckligt med pengar beror på två saker. Många projekt är redan igång av vilka många drabbats av fördyringar och förseningar. Dessutom råder en osäkerhet om hur den politiska verkligheten kommer att se ut efter höstens riksdagsval.
"Tufft arbete"
Arbetet fortsätter emellertid. När Järnvägsutredningen är klar görs en miljökonsekvensbeskrivning. Då är det dags för Banverket att av regeringen begära så kallad tillåtlighet. Därefter kan järnvägsplanen, som innebär förberedelser för konkret byggstart, påbörjas.- Vi har ett år på oss att ordna finansieringen och vet vad som gäller. Oavsett hur det går väntar tufft arbete, hälsar Gustafsson.