Barn och ungdomar som är mobbade i skolan eller utsätts för hot och våld undviker ibland att gå dit. Fenomenet med hemmasittare har blivit vanligare på senare år. (Arkivbild)
Under 2020 anmäldes 5 353 stölder i skolmiljö i hela riket, 317 av dem i polisens Region Nord som vi i Norrbotten tillhör. Under 2021 (siffror finns för tiden fram till och med november månad) ser stölderna ut att ha minskat, vilket enligt Stöldskyddsföreningen, SFF, kan bero på corona.
Färre elever har helt enkelt vistats i skolan under smittspridningen ifjol.
Det finns flera olika undersökningar om barns levnadsförhållanden, brott i skolans miljö och liknande, gjorda av framför allt Brottsförebyggande rådet, Brå, och Statistiska centralbyrån, SCB.
Just den som handlar om anmälda brott i skolans miljö och oron bland eleverna att utsättas för brott har gjorts av Brå och redovisas nu av SSF, tillsammans med handfasta råd hur man ska undvika stöldbrott.
5 353 stölder på ett år betyder cirka 450 stölder i månaden där föräldrar och försäkringsbolag tvingas betala stora summor för att ersätta de stulna värdesakerna. För att inte tala om vad det kostar både i tid och pengar att behöva byta lås till hemmet på grund av borttappade/stulna nycklar.
Så här när skolorna precis börjat om efter jullovet vill många barn och unga också ta med sig sina nya, fina saker de fått i julklapp till skolan – cyklar, mobiltelefoner, kontanter, datorer, märkeskläder och andra värdesaker.
Att ersätta stulna teknikprylar är både kostsamt och tidskrävande det också. För en elev som blivit av med sin dator påverkas dessutom skolarbetet i väntan på att den gamla kan ersättas, kanske fanns också gjorda arbeten lagrade arbeten i datorn som nu också är borta.
För att undvika stölder har SFF flera råd att komma med (se faktarutan här intill).
Och stölderna är det vanligaste brottet i skolans värld som drabbar både flickor och pojkar, men den övriga brottsligheten slår nästan ännu värre – inte ekonomiskt, men väl i form av minskad trygghet och begränsad vardag.
När det gäller ungdomar i nian, visar Brå:s undersökningar att näst efter stölderna är sexualbrott vanligast bland tjejerna och misshandel/hot om misshandel bland pojkarna.
De som utsatts för brott, nästan hälften av alla tillfrågade och lika många flickor som pojkar, börjar begränsa sitt liv – de håller sig borta från skolan, undviker att gå ut på kvällarna och ser till att inte stöta på vissa personer eller att vistas i onödan i vissa miljöer. De blir rädda, helt enkelt.
Det är främst hos tjejerna som oron märks. Mer än hälften (56 procent) av de som utsatts för brott begränsar sitt liv på olika sätt för att undgå att drabbas igen.
Bland grabbarna är siffran 46 procent, men en av fem som utsatts för våld eller hot om våld uppger till exempel här att de en eller flera gånger hållit sig helt borta från skolan en dag eller flera.
Likt situationen med mobbning, riskerar man i svåra fall att hotade och rädda elever börjar stanna hemma mer permanent, helt enkelt blir så kallade hemmasittare. Det är ett fenomen som på senare år blivit mer vanligt och som skolan har stora problem att komma till rätta med.
Det gäller ju naturligtvis även föräldrarna; hur kan man locka/pocka/tvinga sitt barn att gå till skolan igen om han/hon är utsatt för hot, våld eller kanske psykisk mobbning.
Kontentan av de olika undersökningarna är i vart fall att brott i skolan är mer vanligt förekommande än man kanske tror. Dock finns stora skillnader mellan olika regioner och områden i landet.