Så beskrivs situationen sedan den nya polisorganisationen sjösatts. 21 (läns-)polismyndigheter blev en enda 1 januari 2015.
Under denna enda polismyndighet verkar sedan sju regioner, där Region Nord omfattar Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland är den ojämförbart största , den täcker mer än halva Sveriges yta.
Till att börja med behöll polisen dock länsindelningen på så sätt att varje län fortsatt hade ett vakthavande befäl som styrde allt yttre polisarbete, det vill säga att ett befäl i Luleå styrde polispatrullernas arbete från Kiruna i norr till Piteå i söder.
Redan det var ett komplext och stundtals krävande arbete, då det hände mycket samtidigt.
I maj i år fortsatte centralisering på så sätt att allt yttre polisarbete i hela Region Nord nu styrs via ett befäl vid en regionledningscentral som finns i Umeå. Detta befäl ska alltså styra polisens arbete i halva Sverige.
Och att det blir problem med en centraliserad styrning vittnar nu många poliser ”på golvet” om.
I mitten av november knivskars till exempel en man i 80-årsåldern i Överkalix. En kvinna i 30-årsåldern greps och anhölls misstänkt för mordförsök.
Men det som är anmärkningsvärt, är att polis från Piteå dirigerades till platsen i det akuta läget när larmet kom.
Pitepoliser som till att börja med hade en och en halv timmes resväg, som helt saknade lokal- och personkännedom och som därigenom fick en svår uppgift att tackla. Betydligt svårare än om polis från Kalix, Överkalix eller Tornedalen fått jobbet.
Hela grundtanken med den nya organisationen är att öka polisnärvaron i samhället, men lokalt upplever många att kontakterna med allmänheten tvärtom minskat och att vissa brott helt enkelt inte blir lösta i och med det, den lokala polisen får kanske inte ens vetskap om vad som hänt.
Allmänheten kan inte nå den lokala polisen. Och den information som lämnas via 114 14, där den som svarar tidigare kunde sitta i Syd- eller Mellansverige, förmedlas inte alltid vidare.
– Ja, där har vi verkligen problem, vissa anmälningar avskrivs direkt då ”utredningsuppslag saknas” och ”brott inte kan styrkas”, vi kanske inte ens får veta att en anmälan gjorts, säger en polis, som av praktiska skäl väljer att vara anonym. Klimatet i den nya organisationen är heller inte sådant att synpunkter kan framföras hur som helst offentligt, konstaterar han.
Lokalt finns under senare tid flera exempel där polisens arbete försvårats av de långa telefonköerna; ett av dem är långtradarkuppen på Öhns industriområde.
Där tog sig tjuvarna tog in i den nattparkerade långtradaren och stal fritidskläder för runt 800 000 kronor. Stölden upptäcktes tidigt på måndagsmorgonen, då bilen skulle gå vidare till sportbutiken XXL i Luleå som skulle ha leveransen.
– Då satt lastbilsägaren i kö en timme, sen kunde han inte vänta längre utan var tvungen att skicka iväg bilen – och våran brottsplats var ”förstörd”.
Polisens tekniker fick söka efter spår i... ja, vad man trodde var platsen där bilen stått och sedan inne i en långtradare som först stängts igen och körts iväg.
Även vid det brutala rånet i Slagnäs påverkade kötiderna.
– När den misstänkte dök upp i Malå försökte grannarna larma. De hade via nyheterna förstått vem det handlade om, men nådde inte fram till oss. De gav helt enkelt upp, säger den luttrade polismannen.