Bondehövdingen som startade äppelodling
"De uppvaktande bjödos på kaffe med dopp samt härliga äpplen växta i jubilarens trädgård". Det noterades när August Danielsson i Böle i oktober 1918 fyllde 60 år. Han var då, långt utanför Pitebygden, välkänd för sin äppelodling. Ett inte alltför vanligt inslag så långt norrut.
Ur det Danielssonska familjealbumet. August Danielsson bland sina äppelträd i Böle.
Foto: Privat
August Danielsson övertog Danels-gården i Böle efter sin far och startade i början av 1910-talet, vid sidan av jordbruksverksamheten, en då för våra breddgrader ovanlig verksamhet, nämligen äppelodling. Den hade hobbykaraktär. Det berättas att anledningen till att äppelträden sattes i jorden i Böle var att Danielsson ville bevisa att det fanns möjligheter för vissa äppelsorter att växa och överleva på nordligare breddgrader.
Snart ett minne blott
Antalet äppelträd var i början blygsam, men blev allt fler. När Danielsson hade som mest med träd uppgick antalet till drygt 30-talet som sedan yngste sonen Leonard fick ta över. Äppelträden övergick senare i sonsonen Kjells ägo, då med färre antal träd.
I dag finns en handfull äppelträd kvar på Danels-gården av sorterna Transparent Blanche, Silva och Säfstaholm. Tidigare fanns även ryska äppelsorter.
- Kommande säsong är nog sista vi skördar äpplen, berättar Kjell Danielssons hustru Aina som under många år fått glädjas åt såväl sommar- som vinterfrukter.
- Träden har burit rikligt med frukt. Det har hänt att det ta en hel vecka att plocka av frukterna från träden, berättar Kjell Danielsson.
- Det har aldrig varit någon affärsverksamhet. Vi har genom åren gett bort det mesta åt vänner och bekanta, noterar han och berättar att det äldsta träd som i dag finns kvar på gården är från 1951.
Ett besvärligt sorkår på 1960-talet och en vinter med 40-gradig kyla gick mycket hårt åt trädbeståndet.
- Sorken hade rundbarkat stammarna och träden tvingades kapas, berättar Danielsson.
Något som sedan decimerade antalet träd betydligt.
August Danielsson var en inflytelserika person i Piteåbygden. Hans insatser i det kommunala var omfattande. Danielsson hade ett finger med i det mesta. Även om ordet "kommunalpamp" inte var uppfunnet på den tiden var Danielsson i Böle en av de tyngsta vad gällde de allmänna besluten.
Danielsson var till sin politiska åskådning högerman, men mötte inte alltid sympati hos sina meningsfränder. Det innebar att han under de sista perioderna i sitt politiska liv invaldes på spränglistor i de kommunalpolitiska sammanhangen. Han framstod ändå sedan som partiets ledande kraft utifrån erfarenhet, kunnighet och sina ledaregenskaper.
- Han kämpade väldeliga för sina åsikter men han gjorde det på ett i visst avseende vidsynt sätt och han var inte immun mot sakskäl från motståndaren. Allt eftersom åren gick blev han allt mera tolerant till sin läggning och under senare år har han mer än en gång i sociala frågor visat sig ha lättare än de flesta av sina meningsfränder att finna sig i en social politik som gått andra vägar än högerns, kommenterade vid ett tillfälle socialdemokratiske redaktören och sedermera kommunalpolitikern Axel Bengtsson bondehövdingen Danielsson.
Många uppdrag
August Danielsson, som var fermbarnsfar, satt åren 1900-1906 i landstinget, var skolrådsledamot 1902-1925, ledamot i fattigvårdsstyrelsen 1902-1914, ledamot i kommunalfullmäktige 1919-1932, mångårig ledamot i kommunalnämnden, ledamot i hälsovårdsnämnden, ledamot i byggnadsnämnden, var kyrkorådsledamot 1900-1925, ägodelningsrättsledamot 1893-1928, skiftesgodeman 1892-1928, styrelseledamot vid Grans lanthushålls- och lantmannskola från 1914 och sedan under ett antal, ledamot i inskrivningsnämnden, ledamot och vice ordförande i vägstyrelsen 1895-1926, vattenrättsnämndeman 1919-1925, ledamot i direktionen för Piteå hospital från 1923, ledamot och vice ordförande i
Piteå och Älvsbyn tingslags brandstodsbolag från 1899, ledamot i styrelsen för Svenska Handelsbankens avdelningskontor från 1919, huvudman i Piteå sparbank från 1909, vice ordförande i Piteå sockens hushållsgille 1910-1925, ledamot i bevillningstaxerings- och prövningsnämnderna och ledamot i styrelsen för Norrbottens läns vägförening från 1924.
Danielsson var även en tid ledamot i Norrbottens läns oskustbanekommitte, som dryftade framtida järnvägsdragningar. Han var också byastämmans ordförande i Böle under 20 år.
Danielsson fanns i inte mindre än ett 40-tal år med i den kommunala förvaltningen.
1922 utnämndes han till riddare av Vasaorden.
- Han var initiativrik och kunnig och hade oerhört lätt för att fatta växlande situationer, skrev Axel Bengtsson (S) honom och konstaterade att Danielsson inte frågade efter politisk tillhörighet då han delade ut sin personliga vänskaps bevis.
August Danielsson drabbades under slutet av sin levnad av en svår sjukdom. Säkerligen var det en rörande sammankomst när han infann sig till sitt sista kommunfullmäktigesammanträde, bara några dagar före sin död märkt av sjukdom och medveten om att dagarna var räknade, för att där säga tack och farväl till sina kamrater.Danielsson gick ur tiden i maj 1932.
- Piteå socken har mist en kommunalman var stora huvud syntes över mängden, var den politiske motståndaren Axel Bengtssons omdöme om bondehövdingen från Böle.
Så jobbar vi med nyheter