Utbildningen hör till Strömbackaskolan, men eleverna håller till i BDX lokaler i Munksund (som kommunen hyr). Här går totalt 32 elever (varav 10 tjejer) i årskurs två och tre på Fordons- och transportprogrammet (inriktning transport).
När PT är på plats står teori och prov på schemat, men en stor del av utbildningen är praktisk och i årskurs tre är eleverna ute på så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL) på bland annat olika åkerier.
Inriktningen ska utbilda eleverna för transport och hantering av gods med hjälp av fordon – eleverna tar körkorten B, C, CE samt bland annat också certifiering i hjullastare och truck.
– Pappa körde lastbil – tankbil på Wibax, så intresset kommer därifrån. Men jag har alltid varit intresserad av allt som rullar på vägarna, säger Amanda Hilstad, 18 år från Piteå.
– Jag har altlid gillat stora fordon och maskiner, sedan är det kul att få köra lastbil! säger Oliver Gustavsson, 18 år från Norrfjärden.
Arbetsmarknaden för lastbilsförare är fortsatt mycket god. Det visar en ny undersökning om rekryteringsläget inom transportbranschen (se faktarutan).
– Efterfrågan på lastbilsförare håller i sig och det är till exempel den rådande högkonjunkturen och näthandeln som bidrar till att transporterna ökar. Behovet av arbetskraft är större än det antal utbildade förare som kommer ut från gymnasieskola och vuxenutbildning, säger Lasse Holm, projektledare på Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA.
TYA:s långsiktiga bedömning är att det kommer behövas 50 000 lastbilsförare de närmaste tio åren, i framtiden kommer behovet av arbetskraft vara dubbelt så stort som antalet nyutbildade förare.
Söktrycket på utbildningen är stort och arbetsmarknaden för de blivande lastbilschaufförerna ser ljus ut. Både Amanda Hilstad och Oliver Gustavsson tror också att det är en stor bidragande orsak till att utbildningen är så populär.
– Det är kul och känns jättebra att det finns jobb, säger Amanda som funderar på att jobba som några år för att sedan också utbilda sig till lastbilsmekaniker.
– Det är nog bra att både kunna köra och skruva.
Liza Qvarnlöf och Niklas Sandström är två av fyra yrkeslärare på transportinriktningen. Liza Qvarnlöf konstaterar att det är när eleverna går ut på praktik i trean som åkerierna börjar visa intresse.
– Varje elev brukar ha två-tre arbetsgivare vardera som rycker och drar i dem, många har klart med jobb långt innan studenten, säger Liza Qvarnlöf.
Men det finns också en annan bild av verkligheten. Utländska åkerier och utländska chaufförer som konkurrerar ut de svenska åkerierna och de svenska chaufförerna och inte följer cabotagereglerna (hur länge en utländsk lastbil får vara i Sverige innan man måste lämna landet igen).
– Det är de största hoten mot den svenska transportbranschen och våra jobb, Liza Qvarnlöf som menar att åkerierna i Norrbotten och Västerboten dock ännu inte känner av den utländska konkurrens som man gör söderut.
Samtidigt rör konkurrensen mest godstransporter – att vara lastbilschaufför kan innebära så mycket mer.
– Det finns 13 olika yrken inom begreppet lastbilschaufför, man kan köra sopbil, tankbil, timmerbil eller nere i gruvan. Hur mycket fysiskt det är varierar och vad du ska kunna, säger Liza Qvarnlöf.
Trenden är också att allt fler tjejer söker utbildningen.
– Det behöver inte vara fysiskt tungt att jobba som lastbilschaufför i dag, det finns mycket hjälpmedel, säger Niklas Sandström.