Blickar framåt och bakåt på nya året

När jag skriver det här är klockan strax efter åtta tisdag kväll och jag är precis nyvaken. Det är inte ofta jag somnar med Siri på kvällarna, men efter att ha halvnickat i soffan under vällingstunden frågade jag den lilla högheten om jag fick nåd att vila bredvid henne i sängen ett tag. Den lilla högheten har för övrigt gräslig hosta och är snorig som få. Själv har jag samma hosta, kombinerat med frossa samt en gräslig värk i svanskotan efter en riktig vurpa på annandagens eftermiddag. Maken har nackspärr och hunden öronproblem.
Lika bra att slänga oss på skräphögen allesammans.

Julledigheten kan sammanfattas med släkt, vänner, god mat - samt med att vi klarade oss från magsjukan (peppar, peppar, än så länge!). Nyår firade vi tillsammans med ganska nya och ganska gamla vänner. Siri satt gladeligen vid barnbordet och dansade sedan runt med storfintjejen och nya idolen i Sirivärld. Vi vuxna åt ljuvligt och sällskapade och spelade oss genom natten. Flickorna virvlade runt i olika utklädningskreationer medan minstingen smakade på julgranskulorna och den enda barnkillen (det är ett tjejstarkt gäng vi har) åt den ena köttbullen efter den andra innan han högg in på pilgrimsmusslorna och piggvaren.
En efter en slocknade de små ljusen. Strax före tolvslaget sövde jag Siri och hade sedan fullt sjå med att finnas där för en ganska smällrädd hund med skak i hela kroppen. Väl inne igen hade vår tjej vaknat och efter det bestämde hon sig för att partyt var på igen.
Hon höll ut till ostbrickan och hempromenaden strax före fyra på morgonen, då hon hade den goda smaken att somna i barnvagnen. Efter det har följt några fjortontimmarsnätter och vi klagar inte.

I morgon högtidshåller jag och maken nio år tillsammans. Då hade vi firat millennieskiftet i olika städer. Jag hade, tillsammans med mamma och hennes bästa kompis, hört Prince i högtalarna på Byxtorget i Piteå. Jag hade sett duvorna släppas ut och fyrverkerierna blixtra. Men det var alltså först en vecka efter det som det nya millenniet började för vår del.
Det har hänt en del sedan dess. Tusenmilakliv och myrsteg. Stora händelser och dagar man inte alls minns. För det mesta en blekgrå vardag som jag är glad att dela just tillsammans med hostflickan, öronhunden och allra bästa nackspärrsmaken. Hur vi firar? Kanske med en extra hostmedicinhutt där i soffan.

När man summerat året som gått är det dags att blicka framåt. Vilka löften och önskningar har vi 2009? Några nyårslöften avger jag sällan, men en ambition är att springa mer, yoga mer och att fortsätta tänka på vad vi äter (rättvisemärkt, kravmärkt, närproducerat och ekologiskt). Som förra året fortsätter vi cykla till jobben, jag nu med dubbdäck. Om 2008 glidit förbi med förskoleinskolning som en av de största händelserna i vår lilla familj blir 2009 förhoppningsvis utbyggnadens år. Det blir förhoppningsvis också Spanienresans och alla-får-vara-friska-och-fred-på-jordens-år.

Men. Just nu. Sovlugna andetag. Hennes ögonfransar, täta, mörka, långa. Nappen med en tecknad kanin, den tunna halskedjan med älskade berlocken "kissekatten" och bommullslinnet med hålsömskant.
Just nu får tiden gärna stanna upp.