Andreas, som vill vara anonym och egentligen heter någonting annat, lever med biopolär sjukdom som innebär att man är manisk och deprimerad i olika perioder. Sedan han fick sin diagnos för cirka nio år sedan har han under flera års tid mått dåligt i perioder och fått samtalshjälp via psykiatrin.
– Men det har strulat under flera års tid. Egentligen började allt då dom flyttade verksamheten från Öjebyn till Piteå, säger Andreas som berättar att han flera gånger fått byta samtalskontakt.
Kontakter har kommit och gått, en person träffade han bara en gång. Han har fått stå i kö under längre perioder och fått ringa och ligga på.
– Då en samtalskontakt skulle sluta, skulle den personen försöka skynda på så att jag skulle få träffa någon annan. Jag ställdes på kö och fick vänta sju-åtta månader. Då ringde dom från psykiatrin och undrade: "behöver du någon" och då jag sa ja, så sa dom att dom skulle försöka "hitta någon", men sedan blev det tyst.
Andreas berättar att han har lite svårt att minnas, men sedan kom ett brev i brevlådan:
– Det stod att: "Då du inte behövt våra tjänster på ett tag är du bortplockad från vår lista". Då hade jag säkert väntat ett år, säger Andreas som upplevde det hela som mycket märkligt.
– I efter hand så har jag tänkt på om det är fler som råkar ut för detta och hur illa det kan gå att få ett sådant här besked, dessutom via ett brev, säger Andreas.
När det hade gått så lång tid, varför ringde du inte själv och låg på?
– Det är det som är problemet, man tappar mycket av det sociala när man mår dåligt. Man orkar inte, sedan mår man bättre och sämre i perioder. När jag mår bra mår jag "för bra", drar igång en massa projekt, dricker alkohol och lånar pengar.
Vad händer nu när du plockats bort?
– Nu måste jag gå via hälsocentralen igen för att få en remiss tillbaka till psykiatrin. Men jag har inte orkat engagera mig i det, jag kör väl på tills allt rasar ihop igen, säger Andreas.
Han berättar att han får sina mediciner utskrivna via hälsocentralen, är inne i en bättre period i sin sjukdom och kämpar för att få ett fungerande liv igen.
– Medicinerna är bra, men de räcker inte. Att ha tillgång till en egen samtalskontakt är viktigt för att kunna få råd och stöd i vardagen. Det handlar om hur man ska agera vid olika situationer.