En bild av hur det ser ut i hinken som stått och fermenterat i garaget i sju månader.
Hemma hos Gunilla Dahlblom på Djupviken odlas bland annat morötter, rädisor, kryddörter, squash och mangold i pallkragar. På gården står ett växthus med tomater, gurka, paprika och chili.
– Jag släpade hem jordsäckar för 1 000 kronor varje år och tänkte att det måste gå att göra på något bättre sätt. Då såg jag att en väninna skrev på Facebook att hon gjort i ordning sitt bokashiströ och jag tänkte det där måste jag börja med, säger Gunilla Dahlblom.
Det var ungefär tre år sedan hon hoppade på bokashitåget. Nu är det ett självklart inslag i hennes vardag.
– Jag tömmer matrester från köket en gång om dagen och lägger över dem i fermenteringshinken. Sedan strör jag på en matsked bokashiströ och stänger locket.
Bokashi är en japansk metod som innebär att matavfall blandas med bokashiströ. En fermenteringsprocess sätts igång och mikroorganismer bryter ner det organiska materialet.
– Jag använder grönsaker och bröd, inte kött eller fisk, men det går att ta med animalier om man vill. Äggskal torkar jag separat och kör i mixern till ett mjöl som jag blandar ner i jorden samtidigt som bokashin. Papper fungerar inte för det bryts inte ner.
När hinken är full stänger hon locket och flyttar ut den i garaget. Efter två, tre veckor har komposten förvandlats till jord.
– Det bästa är att slippa släpa hem tung och dyr jord och att få in matavfallet i ett kretslopp som gynnar min egen trädgård. Det blir jord på några veckor. Det är som ett trolleri. Därefter kan man blanda bokashin i den utarmade jorden som ska förnyas. Man skapar en så kallad jordfabrik, säger hon.
Växthuset är förberett för att hon ska gräva ner bokashin som står i hinkar på hyllan.
I växthuset blandar hon den direkt i den gamla jorden som är kvar i odlingsbaljorna och i pallkragarna gräver hon ner den en bit. Efter att ha blandat om ordentligt läggs ett jordlager överst för att inte matresterna ska locka till sig fåglar eller möss.
Lakvattnet som bildas i hinkarna under processen tas tillvara genom hål i botten. Eftersom bokashimetoden handlar om syrefri nedbrytning är det viktigt att hålla processen lufttät.
– Jag borrar hål i botten på en färgblandningshink och sätter ner den i en likadan hink. Eftersom de är samma storlek suger de liksom fast i varandra så att det blir lufttätt emellan. Sen lyfter jag bara ur den övre hinken och häller av lakvattnet med jämna mellanrum. Lakvattnet blandas med vatten och fungerar fint att vattna blomkrukorna med inomhus och även det jag har i grönsakslandet och växthuset. Det luktar inte kompost eller ruttet utan syrligt och friskt på samma sätt som mjölksyrade grönsaker eller surkål.
"Jag märker alltid hinkarna med datum för fyllandet och fermenteringen så att jag tar dem i rätt ordning", säger Gunilla Dahlblom.
Bokashimetoden kom till Sverige för ungefär tio år sedan, berättar hon.
– Då var det mest hälsogurus och organiska odlare som sysslade med det. Nu är det mer vanligt. Det finns bland annat intressegrupper på Facebook där man kan få goda råd och dela med sig av sina kunskaper, säger hon och tillägger att hon tycker att det är någonting för alla.
– Vem som helst kan göra det. Oavsett om man bor i hus eller lägenhet. Bor man i lägenhet behöver man antagligen inte så mycket jord och ett par små fem-litershinkar kan man säkert få plats med under diskbänken eller på balkongen. Några av mina vänner har bett om tomma plasthinkar i något storkök eller restaurang. De är perfekta. Det viktiga är att man har lufttätt lock och att man kan tappa av lakvattnet.