Olof Wikander, direktör på SE-banken i Piteå, hade gjort sin sedvanliga sväng hem till Klubbgärdet under lunchen och rastat familjens båda hundar.
Rutinmässigt återvände han strax före klockan ett till p-garaget efter Prästgårdsgatan, där han parkerade sin Volvo 164 på den förhyrda platsen ett stenkast från SE-banken.
Men knappt hade Wikander klivit ur bilen innan helvetet bröt lös.
Minnena lever
I dag har Olof Wikander hunnit bli 77 år. Han och hustrun Maj bor numera i en central tvårumslägenhet alldeles intill brottsplatsen, men trots att dramat tillhör en svunnen tid minns han kidnappningsförsöket som om det vore i går.- Det är svårt att sudda ut minnena. Den ena skottsalvan syns fortfarande i en betongpelare alldeles intill där vi har vår bil parkerad i dag, säger han.
"Öppna bakluckan!"
Årets var 1981 när den beväpnade mannen med rånarluva över ansiktet klev fram precis när Olof Wikander slagit igen bildörren.- I händerna höll han ett dubbelpipigt avsågat hagelgevär riktat mot mig. Min första tanke var att det var ett skämt, att någon ville skoja.
Men Wikander blev snabbt varse allvaret.
"Öppna bakluckan till din bil, kryp in i bagageutrymmet", väste den maskerade mannen hotfullt och viftade med vapnet.
"Va, ska jag krypa in där?"
- Jag hade kvällen innan kört spånsäckar i bagaget till min dotters häst. Det var spån kvar på mattan och dessutom hade jag ju kostym på mig.
"Aldrig i livet!", svarade Wikander.
Kastade nycklarna
Bankdirektören och den maskerade var ensamna i det underjordiska garaget - och gärningsmannen blickade oavbrutet oroligt åt sidorna."Ta hit bilnycklarna! Det är allvar! Kryp ner i luckan! Nu!", skrek han och gjorde ytterligare ett utfall med geväret.
- Jag tog jag upp bilnycklarna ur fickan, kastade iväg dem en bit efter cementgolvet.
Förfarandet var oväntat. Den maskerade blev osäker, irrade fram och tillbaka med blicken.
- Precis när han tittade bort vevade jag till med vänsterhanden, slet tag i bösspiporna ...
Pang! Pang!
Två hagelskott
Två öronbedövande hagelskott genljöd luften.Den ena kulsvärmen träffade i taket ovanför Wikanders Volvo. Den andra kaskaden hagel pepprade från nära håll betongpelaren intill.
- Det var skräckfyllt. Overkligt. Det slog lock för öronen och krutröken var tät. Mannen blev minst lika rädd som jag. Han tog till flykten och där stod jag med hans gevär i ena handen.
Tog till flykt
Medan gärningsmannen flydde springande uppför en trappa, upp och ut på p-däckets övre plan bakom skattemyndigheten, tog sig Wikander genom garaget ut mot Prästgårdsgatan.- Då observerar jag hur mannen springer förbi där ute på gatan. Jag ser hans ryggtavla och springer efter. Men uppe på Storgatan förlorade jag honom ur sikte.
Bekanta till Wikander, som observerat bankdirektören springande i innerstan med ett gevär i handen, hade under tiden ringt till hustrun Maj och ifrågasatt makens hälsotillstånd.
Ingraverat nummer
Nästa anhalt för Olof Wikander blev polisstationen.Där utlöstes stort larm. Alla resurser sattes in för att ringa in och gripa den skyldige.
- Polisen hade en god ledtråd. Det avsågade hagelgeväret.
I gevärspipan fanns ett ingraverat nummer som kunde härledas till ägaren, nämligen pappan till förövaren, som visade sig vara en ortsbo i 25-årsåldern.
Rep och tejp
Vid ett tillslag hemma hos den misstänkte fann polisen en rånarluva i sovrummet under en säng, tillsammans med rep och tejp, som ansågs härröra till den planerade kidnappningen.- Så vitt jag kan förstå skulle jag ha kidnappats, och förvarats bunden och tejpad i en stuga utanför Piteå. Syftet var att använda mig som gisslan för att pressa SE-banken på pengar, berättar Wikander.
- Det är inte var dag man ställs mot en galning med ett laddat osäkrat vapen. Det var förfärligt. Men tack vare att han greps så snabbt stillades min oro. Jag erbjöds all möjlig krishjälp från banken men tackade nej. Frånsett en weekend med hustrun i Stockholm på bankens bekostnad jobbade jag på som vanligt.
Kartläggning
Gärningsmannen greps kort efter dådet i en lokal intill polisstationen, dit mannen var kallad för en redan tidsbokad anställningsintervju.- Utredningen visade att förövaren förmodligen kartlagt mina dagliga rutiner innan han slog till. Bland annat fanns några sommarvikarier som kände igen honom från ett par fikabesök på banken.
Mannen dömdes sedermera till tre års fängelse för försök till människorov, försök till grovt rån, olaga vapeninnehav och en del andra mindre nogräknade göranden.