Beskedet krossade Daniels framtidsdröm

När det bara var några månader kvar på den tvååriga utbildningen till vindkraftstekniker fick Daniel Lamppa, 33, chockbeskedet. – Jag underkändes på grund av min diabetes. Jag kastade bort två år på en utbildning som jag inte har någon användning av.

Daniel Lamppa, 33, är mycket besviken och arg över missen när han utbildade sig till vindkraftstekniker i Piteå.

Daniel Lamppa, 33, är mycket besviken och arg över missen när han utbildade sig till vindkraftstekniker i Piteå.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2013-05-11 09:36

Videon är inte längre tillgänglig

Daniel Lamppa är upprörd och besviken. Diabetes har han haft sedan han var 15-år och den har satt p för hans yrkesval tidigare.

– Jag ville bli militär men det blev nej, likaså brandman och dykare. Skillnaden är den att jag redan från start fick höra att det inte går.

Sa upp sig
Innan han bestämde sig för att bli vindkraftstekniker jobbade han som svetsare i Stockholm, fast jobb och lägenhet. När han kom in på utbildningen i Piteå sa han upp sig och sålde lägenheten.

– Jag var öppen med att jag hade diabetes och jag fick höra att det inte skulle vara något problem.

Det var det inte heller vid den första läkarundersökningen som är obligatorisk för att få göra säkerhetsutbildningen på hög höjd.

Undersökning
Den gjordes i mars, när han gått i stort sett hela det första året.

– Det är en stor undersökning som vi får bekosta själva, kring 2 000 kronor tror jag det kostade att få stolp- och mastintyg för att få vara på hög höjd.

Allt gick igenom, Lamppa blev godkänd med god fysisk form.

– Man kan väl tycka att Lernia borde vetat att det var lönlöst för mig att gå utbildningen.

Inte ett ord om hans diabetes som han inte dolt. Glad i hågen fortsatte han sin utbildning till ett yrke han tyckte kändes som en utmaning.

– Även om jag och många med mig tyckte att det var många brister i utbildningen. Jag jobbade i Luleå under skoltiden, men det var så dålig planering och framförhållning så det var svårt för mig att veta vilka dagar jag kunde jobba och vilka dagar jag gick i skola.  En del lärare var också under all kritik, de hade inte den kunskap som krävdes.

Chocken kom i slutet på andra året när det återigen var dags för samma läkarundersökning, den måste göras om varje år. Denna gång var det en annan läkare som gjorde undersökningen.

– Jag blev underkänd på grund av min diabetes. Jag trodde inte det var sant först utan att det var ett skämt, säger han.

Han beskriver det som ett slag i ansiktet. Bara några månader innan utbildningen skulle vara färdig får han beskedet.

– Jag gick hem samma dag och gick aldrig tillbaka.

Gå vidare
Läkaren som gjorde den andra undersökningen sa att det kunde gå, att han skulle försöka, precis som andra på Lernia som också ville att han skulle fortsätta.

– Men varför skulle jag det? En lärare vi hade som jobbade med vindkraft sa att ingen med diabetes får komma upp i tornen.

Som tur var hade Daniel Lamppa inte studielån under skoltiden. Han klarade sin försörjning genom att arbeta i Luleå.

– Nu jobbar jag som larmtekniker och trivs bra. Jag är arg för att det blev som det blev och funderar hur jag ska gå vidare med läkaren som godkände mig första gången. Ingen annan ska behöva råka ut för samma sak.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om