Den ena handen vilar på en kudde i knät. Den andra stryker Annacarin Persson omsorgsfullt enligt ett visst mönster. Ut till fingerspetsarna, där rörelsen stannar till.
– Det ger bra effekt att gnugga längst ut på finger- och tåspetsarna, förklarar hon.
Nils-Erik Johansson låter kroppen sjunka ner i fåtöljen. Blicken viIar lugnt, långt bort.
– Det är underbart. Man hade aldrig kunnat tänka sig att en gammal gubbe skulle kunna ha det så bra, säger den före detta hamnarbetaren.
Märkbar förbättring
För drygt sex år sedan var Nils-Erik Johansson nära att stryka med, som han uttrycker det själv. Han hade fått stroke och drabbats av urin-och blodförgiftning. Efter att ha varit inlagd på sjukhus i nästan en månad fick han erbjudande att börja på Edlagårdens dagverksamhet två dagar i veckan. Dagar som fylls med social samvaro, matlagning, fika, promenader och – beröring.
– Den där bänken har hjälpt mig mycket. När jag kom hit gick jag med rullator, men efterhand har jag blivit bättre. Nu har jag bara käpp, säger Nils-Erik Johansson och pekar bortåt den höj-och sänkbara massagebänken.
Lugn och ro
Under två projekt, år 2011 och 2012, har dagverksamheterna på Edlagården och Munkberga erbjudit taktil terapi för de inskrivna och deras anhöriga. Den mjuka massagen minskar mängden av stresshormonet kortisol i kroppen, samtidigt som den frigör lugn-och rohormonet oxytocin. Följden blir minskad oro och ångest, ökat välbefinnande och bättre sömn. Massagen har också en smärtstillande effekt.
– Jag har mycket värk i kroppen, men när jag har fått massage går det över för ett tag, säger Nils-Erik Johansson.
Enligt Annacarin Persson har beröringen också en mer långsiktigt positiv effekt:
– Om man har värk blir musklerna ofta spända. Massagen ger en djup avslappning i kroppen, vilket gör att blodet och all näring kan passera på ett bättre sätt.
Uppmuntrar andra
Engagemanget lyser igenom i blick, gester och ord. Annacarin Persson har arbetat inom kommunens dagverksamhet i 26 år och är en av tre deltidsanställda på Edlagården. För snart tio år sedan gick hon, tillsammans med flera andra undersköterskor från kommunen, en utbildning i taktil stimulering. Hon blev frälst och valde att utbilda sig vidare. Visst är det viktigt med rätt utbildning, påpekar Annacarin Persson, men hon vill ändå uppmana kolleger som inte gått kurs att använda sig mer av beröring.
– Det här tror jag faktiskt att vi kan lära oss lite till mans. Håll handen och stryk lugnt. Det behöver inte alltid vara efter ett speciellt system, då kan det lätt bli för krångligt, säger hon medan hon stryker Nils-Erik Johanssons hand.
Ont om tid
När massageprojekten pågick hade Annacarin Persson en vikarie, vilket gjorde att hon kunde gå ifrån och ge helkroppsbehandling. I dag ger hon helkroppsbehandling i mån av tid. Då det inte finns tillfälle att gå undan någon längre stund, blir det kortare behandlingar i samlingsrummet.
– Ofta inom vården, på äldreboenden till exempel, är det ont om personal och tid. Då är det bra om man kan göra kortare massage på händer, fötter, ansikte eller på huvudet, säger Annacarin Persson och berättar att Edlagården har sex-sju gäster per dag, alla med någon slags demensdiagnos.
Annacarin Persson är övertygad om att taktil stimulering kan minska behovet av mediciner och öka det allmänna välbefinnandet hos äldre människor.
– Bara det där att jag har någon som bryr sig om just mig, just nu. Det gör mycket, säger hon.