I den nya ordningen fanns även förslaget att det för borgmästaren inte skulle ställas upp några kompetensvillkor. Dock med tillägget att stadsassessorn däremot skulle ha avlagt för utövande av domarämbete föreskriven kunskap eller av konungen funnits skickad att inneha befattningen.
Som stadens ombudsman skulle borgmästaren, enligt förslaget, delta i drätselkammarens sammanträden, vara polischef och självskriven ledamot i byggnadsnämnden.
Allt för mycket juridik
Axel Bengtsson slog då på ledarplats fast att det i kommunalt erfarnas krets rätt allmänt hävdades att man önskade slippa ifrån allt för mycket juridik och att kommunal erfarenhet slog åtskilligt mera.- Vill man nu nödvändigt ordna en stadsstyrelse där en jurist får handlägga en del formella angelägenheter så bör i varje fall den ekonomiska och tekniska förvaltningen slippa ifrån att nödvändigt behöva underordnas en jurist. Duktigt folk på krävande poster är vad städer behöva, men lika väl som det finns för praktiskt förvaltningsarbete lämpliga jurister så finns det också jurister som man inte nämner samtidigt med en rationell kommunförvaltning, konstaterade Bengtsson.
Bengt Åhrström, då advokat i Piteå, gick i tidningen i polemik med Bengtsson. Åhrström påpekade bland annat att "det är nog lika farligt tro att förtroendemän, som erhållit så kallad praktisk erfarenhet genom en mångfald uppdrag av allmän natur, duga till allting".
Borgmästaren var förr den högste ämbetsmannen i staden. Han var ordförande i rådhusrätten och magistraten och skulle ha minst en jurkandexamen i sin meritförteckning.
Spara pengar
När rättsväsendet omorganiserades 1942 och Piteå stad, med sin rådhusrätt, förenades med Piteå domsaga i judiciellt avseende beslutades att en kommunal borgmästartjänst skulle inrättas. 1942 bröt stadsfullmäktige sommarsemestern för att sammanträda, där på dagordningen fanns punkten att slå ihop drätseldirektörstjänsten med en kommunalborgmästartjänst, bland annat i syfte att spara pengar. Axel Bengtsson hade 1936 lämnat redaktörskapet för Piteå-Tidningen som ordförandeskapet i drätselkammaren för att bli arvoderad drätseldirektör.Gamle borgmästaren
stark kritier
Stadsfullmäktiges majoritet beslutade göra en framställan att Bengtsson även skulle bli kommunalborgmästare. Den 22 augusti beslutade fullmäktige vid ett nytt sammanträde och med röstsiffrorna 10-2 förorda Axel Bengtsson. Sex ledamöter avstod från att rösta. Länsstyrelsen godkände stadsfullmäktiges förslag och skickade det vidare till regeringen. Länsstyrelsen hävdade att "Bengtsson genom sin långvariga befattning med kommunala värv visat sig skickad att inneha ifrågavarande tjänst oaktat att han inte avlagt juridisk examen". Kunglig Majestät gav Bengtsson dispens. En av de starkaste kritikerna till att Bengtsson fick tjänsten var gamle borgmästaren David Markström.Bengtsson i klammeri
med rättvisan
Axel Bengtsson fick 1944 lämna sin tjänst sedan han kommit i klammeri med rättvisan. Han efterträddes då på kommunalborgmästaretjänsten av advokaten Bengt Åhrström. Bengtsson ställdes ut i kylan en tid men gjorde i början av 1950-talet en omtalad politisk comeback för att därefter avrunda sin aktiva yrkesgärning som drätseldirektör.I dag har borgmästartiteln åter kommit till heders. Internationellt är det en gångbar titel, som trots nationella skillnader ger en bild av vad slags position den person har som bär titeln. I Sverige är det kommunstyrelsens ordförande/kommunfullmäktiges ordförande som närmast motsvarar vad som är borgmästare i övriga EU.<\c>