Vid en utgrävning av en boplats på Mariehem i Umeå har man hittat fynd som visar att de människor som bodde där under brons- och järnåldern höll tamboskap. Några sådana bevis från samma tid har inte hittats i Norrbotten - tills nyligen.
Brända ben
Arkeologistigen i Jävre grävdes ut 1948. Gravrösena härrör från sen bronsålder eller tidig järnålder, 2000 till 3000 år sedan. Då hittades bland annat brända ben från människa.
Vissa fynd från Jävre finns på Historiska museet i Stockholm. När de, för något år sedan, gjorde en översyn av benmaterial konstaterade man att det fanns får- och/eller getben bland fynden från Jävre.
Svårt att avgöra
- Det är första gången som vi har hört talas boskapsskötsel i Norrbotten, säger Carina Bennerhag, arkeolog vid Norrbottens museum.
Ben från får och getter är väldigt lika och det är svårt att skilja dem åt.
Det var bara tur att hon hittade uppgifterna om benen från tamboskap.
- De har en databas med fynd och några av dem från Norrbotten. Jag gick igenom databasen och hittade deras anteckning av en slump.
Någon exakt datering av får- eller getbenen är inte gjord.
- Jag skulle tippa på att de är från järnåldern.
Just området runt Hortlax och Jävre har flest gravrösen i Norrbotten och man anser att den sydskandinaviska bronsåldersmetoden för att begrava döda upphör just vid Pite älv även om det finns fler längre upp längs Norrbottenskusten.
Gå vidare
De är däremot inte lika många från Pitetrakten och norrut. Några boplatser är dock inte undersökta i Jävre.
Arkeologerna vid Norrbottens museum har möjlighet att ägna viss tid åt projekt de själva är särskilt intresserade av. Carina Bennerhag funderar på att gå vidare med benfynden från Jävre.
- Det skulle vara roligt att titta närmare på detta. Börja med att datera benen och att en benexpert gör en utförligare analys, säger hon.
Vid utgrävningen i Umeå hittades även spår av korn.
- Det tyder på odling. Man hittade även en ogrästyp som heter svinmålla som tyder på gödsling vilket också indikerar att man haft tamboskap. Det vore spännande att se om man odlat även här, säger Carina Bennerhag.