– Tre av fem isbrytare närmar sig 50 år. Det kanske inte är jättemycket strul än, men bäst före-datum är passerat. Ska vi klara det ökade godsflödet och få maximal utväxling av de investeringarna i industrin som görs så måste beslut om finansiering av nya isbrytare ske nu, säger Ulrika Nilsson, vd Piteå hamn.
Hon har tillsammans med Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare, och ett flertal representanter för företag i norra Sverige, skrivit ett upprop med krav på att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) agerar.
– Nya isbrytare är ingen ny fråga, men nu måste det hända något. Det sker oerhört stora investeringar här i norr och vi har en befintlig industri som kräver garantier för öppna farleder och en effektiv sjöfart även på vintern när vattenvägarna är frusna, säger Ulrika Nilsson.
Sjöfartsverket anser också att isbrytarna behöver bytas ut. I samarbete med den finska motsvarigheten Trafikledsverket har man under ett par års tid arbetat med designen av framtidens isbrytare. En viktig förändring är att en ny isbrytare ska klara att bryta en 32 meter bred isränna istället för dagens 24 meter.
Målet är att allt ska vara klart till sommaren. Då kan i bästa fall en ny isbrytare vara i drift 2027.
Men prislappen är hög, någonstans mellan 1,4 och 2,0 miljarder. Sjöfartsverket föreslår att finansieringen tas via den nationella infrastrukturplanen där kostnaden för vinterväghållning av vägar och järnvägar redan finns.
I uppropet står det att "Isbrytning bör liksom snöröjning av väg och järnväg finansieras via statliga anslag för att uppnå konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Hela transportsystemet behöver likartade förutsättningar och villkor för att uppnå flödeseffektivitet och för att skapa incitament för att välja det mest hållbara transportalternativet."
– Jag har tagit upp det här med Tomas Eneroth flera gånger, men inte fått något klart svar. Nu vill vi omgående ha besked av regeringen om hur nya isbrytare ska finansieras, så att Sjöfartsverket kan gå vidare med att upphandla dessa, säger Ulrika Nilsson.
Om regeringen säger nej så kommer sannolikt Sjöfartsverket att behöva höja sina avgifter drastiskt.
– Det kan innebära att gods flyttas från sjö till väg.
Idag fraktas närmare tio miljoner ton gods per vinter till och från hamnarna i Bottenviken. Det motsvarar en miljon lastbilar.