- Jag tycker det är bra! Utredningstiderna har blivit kortare, men innehåller ändå mer information om barnet än tidigare, säger Gerd Bergman, verksamhetschef och BBIC-ansvarig i Luleå kommun.
- Det här är ju de svåraste fallen vi utreder och som jag ser det är detta det enda kvalitetssystemet som finns. Det upplevs som tryggt av våra "kunder". Om alla kommuner använder sig av BBIC blir det också enklare när ärenden flyttar mellan olika kommuner, i dag kan vi ha svårt att förstå varandras utredningssätt.
Tre kommuner i länet står dock helt utanför: Arjeplog, Arvidsjaur och Piteå. När en informationsträff om BBIC hölls i juni 2007 medverkade inte ens socialförvaltningen i Piteå.
- Vi tittar på detta med BBIC och kände till träffen som hölls i sommar, men att införa BBIC tar tid och resurser. De resurserna har vi inte just nu, men BBIC finns med i vår handlingsplan som vi upprättat nu, säger Henry Lundgren, chef för Individ- och familjeomsorgen i Piteå.
Han menar att det viktigaste i nuläget är att "klara av" de utredningar som redan finns, få bukt med utredningstider och ekonomi:
- När det gäller utredningstiderna så är jag tveksam till om BBIC har någon effekt. Däremot kan det ju absolut ha det när det gäller kvaliten på utredningarna.
BBIC innebär i korthet att handläggaren - istället för att fokusera för mycket på de vuxnas problem - istället utgår från vad barnet har för behov och ser till föräldrarnas och omgivningens förmåga att tillgodose dem.
Som PT tidigare berättat har socialförvaltningen i Piteå fått hård kritik av länsstyrelsen för långa handläggningstider och ojämn kvalite på utredningarna. Förvaltningen har därför tagit fram en handlingsplan som ska presenteras i oktober.