"Svårt när målsägande inte vill medverka"

Barnet tilläts inte vittna och kvinnan ville inte medverka. Vice chefsåklagare Anna Bergström beskriver det som en svår utredning. "En riktig dom från hovrätten", säger mannens advokat Carolina Nilsson.

"Det är svårt att driva brottmål när målsägande inte vill medverka", säger vice chefsåklagare Anna Bergström.

"Det är svårt att driva brottmål när målsägande inte vill medverka", säger vice chefsåklagare Anna Bergström.

Foto: Lars-Göran Norlin

Piteå2021-06-07 19:00

Enligt vice chefsåklagare Anna Bergström är det svårt att driva ett brottmål när inte målsägande vill medverka.

– Det bygger på att man har initiala uppgifter som är väldigt bra och tydliga. I det här fallet har kvinnan pratat med polisen på plats och det är även inspelat ett kortare förhör. Men de är inte jättedetaljrika och det är svårt få ett helt händelseförlopp. Efter det ville hon inte låta sig höras något mer.

Enligt polisens vittnesmål berättade barnet för honom att pappan slog och stampade på mamman. Enligt domstolen är det andrahandsuppgifter som dessutom inte helt stämmer med det mamman har sagt i de initiala förhören. Att låta barnet berätta själv om sina iakttagelser var aldrig ett alternativ.

– Barnet är inte målsägande och eftersom barnet är underårigt krävs vårdnadshavares samtycke för att hålla vittnesförhör. Det fanns inte.

I en lagrådsremiss har regeringen föreslagit att det ska bli straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Brottet, barnfridsbrott, ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. Om den lagen funnits hade det kunnat vara möjligt att höra barnet som målsägande.

– Så är det, men vid den tiden var det inte något brott.

Mannens försvarsadvokat Carolina Nilsson är nöjd med hovrättens friande dom.

– Det är en helt riktig bedömning, man ska inte dömas för brott om bevisningen är på det här viset.

Hur ser du på att en ledamot i hovrätten ville döma mannen för misshandel?

– Jag har läst den skiljaktiga meningen och skakar bara på huvudet. Jag har väldigt svårt att förstå hur man resonerar. Det är stick i stäv med den bevisvärdering vi har i Sverige.

Hon noterar också att polisen vid tingsrättsförhandlingen inte kunde minnas några närmare detaljer från händelsen, men att han ett halvår senare kunde lämna en utförlig redogörelse. 

– Att från åklagarhåll åberopa en polis som berättar om någon annans uppgifter är i strid mot principen om den bästa bevisningen, att om jag har sett något ska jag berätta om det. Det stämmer inte heller överens om vad målsägande har sagt i polisförhör.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!