Arvid Sjölund, gruppchef för privatrådgivarna på Sparbanken Nord i Piteå, menar att anledningen är att veckopeng och månadspeng inte längre används på samma sätt som tidigare.
– Den tydligaste trenden när det gäller vecko- och månadspeng är att vårdnadshavarna har en större benägenhet att swisha. Det är så pass smidigt och de flesta barn i dag har en mobiltelefon, säger han.
Arvid Sjölund tror att anledningen till att swisha vid behov är populärt för att det blir ett enkelt sätt att kontrollera vart pengarna går, när barnet ringer och frågar om pengar exempelvis utanför biografen. Barn i dag får även tjänster som swish och bankkort tidigare än förut.
– Barn och ungdomar får generellt mer pengar att röra sig med i dag än tidigare, men det är mer utspritt istället för att de får en totalsumma att hushålla med, säger han.
Sparbanken Nord i Piteå önskar att fler föräldrar tog del av bankers kunskaper kring hur de ska tänka när det gäller barns ekonomi.
– Vi får för lite frågor om hur man ska tänka kring sitt barns ekonomi för de löpande kostnaderna. Vi vill hemskt gärna bidra med kunskap om barnens privatekonomi och skulle önska att föräldrar frågar oss mer.
Ett av tipsen som Sparbanken Nord i Piteå ger föräldrar är att det är en viktigt lärpenning att få göra fel. Det är först då man lär sig hur ekonomi fungerar och att pengarna tar slut om man handlar för mycket.
– Då har man gjort sina misstag i ung ålder och förstått konsekvenserna. Det är bättre att man lär sig att pengarna inte räckte till det godiset man ville ha än att pengarna inte räckte till att betala huslånen. Ju äldre och mognare barnet blir desto mer ansvar bör barnet få. Runt 13-årsåldern börjar många få barnbidraget eller delar av barnbidraget, men börja gärna tidigare än 13 år med en veckopeng, tipsar Arvid Sjölund.
Familjen Holmström i Piteå har avskaffat veckopengen för många år sedan. Hugo Holmström som är 15 år får istället pengar vid behov.
– Jag brukar mest få pengar på swish någon gång när jag har helt slut på pengar, men det händer inte ofta, för jag slösar inte så mycket. Jag fikar någon gång ibland, men annars köper jag inte så mycket. Pengarna går till aktiviteter med kompisar, exempelvis när jag och mina kompisar åker slalom på Vallsberget, berättar han.
Marie Holmström är Hugos mamma och hon är lika nöjd som sin son över den ekonomiska lösningen.
– Vi började när han var riktigt liten med veckopeng, men det blev ju aldrig att han köpte något för den pengen, utan vi betalade ju till det han gjorde i alla fall. Vi har bott i Stockholm innan och då fyllde vi på med pengar om han skulle iväg på något, nu när vi bor i Piteå kan han behöva pengar i skolan för att köpa en smörgås i skolkaféet.
Hugo har lärt sig pengars värde genom att varje gång behöver reflektera över vad saker och ting kostar för att sedan fråga om det är möjligt att få pengar till det specifika ändamålet, menar Marie Holmström.
– Ibland kan vi föräldrar fråga "Har du kvar pengar än?". Han är otroligt sparsam och noga med vart pengarna tar vägen. Jag kan absolut tipsa om att ge pengar vid behov. Har man däremot fler barn i samma ålder får man kanske göra på ett annat vis för att få styrning på det hela, säger Marie Holmström.