Både lek och allvar på diabetesläger

Barn med diabetes är precis som alla andra barn. Ibland kan det bara vara lite krångligare att leka, vara med kompisar och gå i skolan.

Diabetesläger. Med på lägret var 14 barn och minst en av deras föräldrar.

Diabetesläger. Med på lägret var 14 barn och minst en av deras föräldrar.

Foto: Frida Enberg

PITEÅ2017-09-04 08:00

Under helgen samlades 14 barn från Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Älvsbyn för att vara med på ett diabetesläger.

– Syftet med helgen är att barnen ska ha kul och lära känna nya kompisar. Och att både barnen och deras föräldrar ska dela erfarenheter med varandra, säger Fanny Andersson, 24.

Hon träffade själv sin kompis Malin Isaksson på ett diabetesläger när hon var sex år. Nu är de båda ledare för diabeteslägret i helgen.

– Många barn tycker det är svårt att berätta om diabetes och förklara för andra vad det är. Det har vi pratat om under helgen, hur man kan berätta om det. Det ska inte vara en hemlis, säger hon.

Hon berättar att många barn som har diabetes typ 1 känner sig annorlunda, men hon har vänt det till något positivt.

– Jag ser det som att jag är unik. Jag vill gärna berätta för andra vad det är för något och hur sjukdomen fungerar, säger hon.

En vanlig fördom om diabetiker är att sjukdomen är självförvållad, så är det inte.

– Nästan alla barn som drabbas av diabetes har helt enkelt otur, det är lite ärftligt. Men mest är det slumpen som avgör, säger Fanny Andersson.

Diabetes kan göra så att blodsockret åker upp och ner som en berg och dalbana.

– Man kan bli trött, yr, svettig, darrig och törstig. Symptomen är individuella, det är viktigt att man äter regelbundna måltider, säger hon.

Symptomen påverkas inte bara av vad man äter. Vad det är för årstid, om man har börjat på en ny skola, om man är sjuk, nervös eller om man är kär kan också påverka.

Victor Broström, 10 och Emelie Sundström, 9 är med på diabeteslägret.

– Jag var bara en bebis när jag fick diabetes. Jag spydde och åt ingenting, mina föräldrar blev rädda och tog mig till sjukhuset, berättar hon.

Victor var fyra år när han fick diabetes.

– Alla min klass vet om det, jag tycker det är helt okej, säger han.

De har båda en insulinpump som sitter fast på kroppen, som reglerar deras blodsockernivå automatiskt.

– Man måste byta den var tredje dag, det är ganska jobbigt. Men annars känner man inte av den alls, säger Emelie.

– Den tickar till ibland, då får man insulin, berättar Victor.

De har båda provat olika pumpar som har fungerat på olika sätt.

– Till vissa kan man ladda ner en app i telefonen och kolla sitt blodsocker i appen, berättar Emelie.

Hennes kompisar brukar försöka hjälpa henne ibland när de ser att hon inte mår riktigt bra.

– Jag tror jag har ärvt diabetesen från min morfar och farfar, säger Emelie.

Diabetes typ 1 hos barn

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen tillverka insulin.

Tecken på att ett barn fått typ 1-diabetes är bland annat att barnet går ner i vikt, inte orkar leka som vanligt, kissar mer och blir väldigt törstigt.

Då behöver barnet behandlas med insulin. Med behandlingen kan barnet göra allt andra barn kan.

När ett barn får diabetes påverkas hela familjen. Vanligast är att barn insjunknar när de är mellan nio och tio år.

Det är vanligt att barnet har haft en infektion två till tre veckor innan sjukdomen bryter ut.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om