Bäckströmare från Norrfjärden bondestämmor i rikspolitiken

PITEÅ (PT) År 1853 möter vi den förste av Bäckströmare från Norrfjärden i riksdagen i Stockholm. Det är Anders Andersson Bäckström, Harrbäcken, betecknad som såväl gammeldags som konservativ. Han valdes då till riksdagsman för bondeståndet.

Pratade sällan

I en broschyr om bondeståndet från år 1859 beskrivs Anders Bäckström som "en stor läsare", det vill säga religiös, och "utan anseende" samt "en stark hushållare av statens medel". Det konstaterades att han pratade sällan. Kan möjligen denne Bäckström vara samme Anders Andersson Bäckström som 1847 i Norrbottens-Posten omtalas som separatist och för att i juni det året ha varit i Arvidsjaur och döpt en piga?

Bäckström invaldes 1853 som suppleant i bevillningsutskottet och som ledamot av bondeståndets enskilda utskott. Senare blev han också ledamot i konstitutionsutskottet.

År 1854 finns noterat att Bäckström avlämnat en motion i riksdagen, där han agerar mot brännvinsbränneriet. Sammanlagt avgav Bäckström 17 motioner under sin riksdagstid.

Återvald

Från och med 1865 var det domsagan som bildade valkrets. Riksdagsombud blev då August Danielsson, Långnäs, som tillhörde gamla lantmannapartiet.

Lantmannapartiet var ett riksdagsparti i andra kammaren i Sveriges riksdag, 1867-1912. Från början var det närmast ett intresseparti för landsbygds-
befolkningen, men det utvecklades under 1890-talet i ideologiskt konservativ riktning.

Tullstriden ledde till att partiet 1888 splittrades i det frihandelsvänliga Gamla lantmannapartiet och det protektionistiska Nya lantmannapartiet. De båda partierna slogs samman 1895 under sitt gamla namn. År 1912 slogs det ihop med Nationella framstegspartiet till Lantmanna- och borgarepartiet, som kom att kallas andrakammarhögern och blev moderata samlingspartiets historiska
föregångare.

Ståndsriksdagens avskaffande och införande av ett parlament med två kamrar infriades 1866. Ståndsriksdagen var en riksdag som tillkom under 1400-talet och existerade fram till 1866. Denna var indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Dessa sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av kungen. Deras sammanträden, så kallade riksmöten, varade normalt under några veckor och det kunde gå flera år mellan riksmötena

August Danielsson ersattes sedan av den gamle riksdagsmannen Anders Bäckström, som sedan satt i riksdagen åren
1870-1881. Tidigare var han riksdagsman 1853-1854 och 1856-1858.

Bäckströms efterträdare blev hemmansägare Johan Erik Wiksten, Öjebyn, och barnfödd i Norrfjärden.

Barnrik familj

Det finns ett och annat avtryck av Bäckström i historien. Bland annat från svältåren 1867-1868, då han i en skrivelse 1867 ondgjorde sig över den omänsklighet i bestämmelserna om understöd som utfärdats. När det gällde att utlämna spannmål, utan gottgörelse i form av arbete, ansåg Bäckström sig inte kunna instämma i uppfattningen " att ingenting skall utlämnas gratis, ty sådant är platt icke verkställbart utan hungersnöd skall inträffa. Icke heller kan det vara förenligt med de ädla givarnas tankar, att man uteslutande skall så strängt se på för framtiden nyttiga arbeten, att de som ej kunna åstadkomma dem, därföre skola lida nöd och död".

Detta betraktas också som ett av de första kritiska debattinläggen i Sverige mot de så kallade nödhjälpsarbetena enligt principen "den som inte vill arbeta, den skall heller inte äta.

Anders Bäckström var född 1820 och avled 63 år gammal år 1883. Han gifte sig 1846 med Katarina Magdalena Larsdotter (1824-1884), med rötter i Arnemark. De fick barnen Anders Oscar, 1847-1853, Maria Lovisa,1848-1857, Johan Albert,1849-1928, Erik Viktor 1850-1908, Johanna Erika, 1852-1856, Margareta Mathilda 1853-1857, Anders Oscar 1856-1857, Hilda Maria, 1858-1937, Anders, 1860 och som emigrerade till Kanada 1903. Han återvände till hembygden 1924 och avled 1936. Katarina Amanda 1861-1937, Fredrik, 1863-1863, Lovisa Josefina 1864, Fredrik Anselm 1866-1935. Den sistfödda, Alvina Helena, kom 1873 och dog samma år. Då var Anders Bäckström 53 år och hustrun 48 år.

Sönerna Erik Viktor och Fredrik Anselm blev senare riksdagsledamöter.

Bäckströmare från Norrfjärden bondestämmor i rikspolitiken

BONDERIKSDAGSMÄN. Norrfjärden har, och är fortfarande, väl representerat i rikspolitiken. Genom åren har det funnits åtta riksdagsmän som har Norrfjärden som födelseort- eller bostadsadress. Bland annat tre med efternamnet Bäckström, far och två söner.