Att binda eller inte binda?

BOLÅN. Att binda eller inte binda bolåneräntan, det är frågan. Många villaägare är i valet och kvalet efter Riksbankens höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent.

Piteå2006-02-04 00:00
Frågar du bankernas experter på privatekonomi får du inget entydigt besked om huruvida du bör binda boräntan eller låta den vara rörlig.

Var och en måste själv ta ställning till hur man ska göra med sina bostadslån, säger exempelvis Ylva Yngveson på Föreningssparbanken, Institutet för privatekonomi. Och hon tillägger:

Lönat sig

- Det finns en risk i vad man än väljer. Man ska välja det man själv tror på. Det finns inget rätt eller fel i vad man väljer.

Visserligen har rörlig ränta oftast lönat sig under de senaste 15 åren, något som hänger samman med att räntorna i princip varit fallande under hela perioden (i början av 1990-talet nådde styrräntan och därmed bolåneräntorna oanade höjder; i september 1992 var tremånadersräntan uppe i hisnande 24 procent, att jämföra med dagens rörliga ränta som ligger på mellan 2,58 och 3,40 procent).

- Det kan visa sig att rörlig ränta blir bäst i ett långt tidsperspektiv, även om räntorna nu förväntas stiga. Men det kommer vi inte att kunna veta förrän i efterhand, säger Ylva Yngveson och fortsätter:

- Det kan vara bra att sätta sig ned och räkna på de egna lånen. Har man små lån kanske det inte betyder så mycket om man har rörlig ränta och den stiger. Men samtidigt kostar det inte så mycket i kronor räknat att binda. Då kanske man lika gärna kan binda så att man slipper bekymra sig.

Tumregel

Följande tumregel kan användas: Om räntan ändras med 1 procentenhet, så ändras kostnaden för varje 100 000 kronor som man har lånat med 1 000 kronor per år. Om man har lånat 1 miljon kronor och räntan ändras med 1 procentenhet, så ändras alltså kostnaden för låntagaren med 10000 kronor per år.

Konjunkturinstitutet rekommenderade i december, med hänsyn bland annat till det låga inflationstrycket, att Riksbanken skulle vänta med att höja styrräntan till i april, men man talade alltså för döva öron. Den 19 januari beslöt Riksbanken med nye chefen Stefan Ingves i spetsen att höja reporäntan. Konjunkturinstitutet föreslog vidare att styrräntan skulle höjas till 3,50 procent i slutet av 2007.

Curt Burman, kontorschef på Sparbanken Nord i Piteå, omtalar att åtskilliga kunder har bundit räntan på senare tid.

- I tider som dessa då man förvarnar om räntehöjningar blir kunderna fundersamma och tar kontakt med oss. Många binder exempelvis halva lånet och låter resten vara rörligt, säger Burman på Sparbanken Nord, som är stora på bokrediter; banken har 60 procent av marknaden i Piteåområdet när det gäller finansiering av köp via mäklare.<\c>

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om