Som PT tidigare berättat har revisorerna i landstinget granskat den interna kontrollen av ersättningen till privata sjukgymnaster.
Resultaten var så anmärkningsvärda att det kan komma att leda till återbetalningskrav för ett par av sjukgymnasterna. I slutändan även till polisanmälan.
Tio sjukgymnaster av totalt 60 i länet granskades.
Av dessa synades 52 patientjournaler och det var i och med det som anmärkningsvärda fakta hittades.
Samtliga tio som granskades hade extremt många patientbesök.
I endast 13 procent av de granskade journalerna anses behandlingen adekvat för patientens åkomma.
- Det är regelvidrigt. Att inte stanna upp och reflektera över behandlingsresultatet efter fem till tio gånger är onormalt. Om man inte når en förbättring inom 20 till 30 besök ska patienten remitteras vidare, säger en person med god insyn i vården.
Den sjukgymnast som hade lägst antal besök hade 68 behandlingar av en och samma patient. Övriga ligger på runt 80 behandlingar för en patient.
Riskbedömning
Värst är den sjukgymnast som hade 247 besök på ett år av en och samma kund. Betalning får endast tas ut när behandlande sjukgymnast är med patienten. Så om en sjukgymnast haft 247 besök av en patient innebär det att patient och sjukgymnast träffats fem gånger i veckan under ett helt år.
Den skattefinansierade delen för den patient som gått 247 gånger är 80 000 kronor. Det är för ett år. Den sjukgymnasten har för sina totalt 136 patienter på ett år dragit in 1 428 790 kronor - den största ersättningen av de granskade sjukgymnasterna.
- Vi har fokuserat på dessa tio utifrån en riskbedömning. Där vill vi undersöka om det kan finnas felaktiga utbetalningar, säger Kristian Damlin.
Undersökningen av de privata sjukgymnasterna visar att patienter efter inledande kontakt med sjukgymnasten fått ett träningsprogram. Därefter har patienten kunnat träna i lokalerna på egen hand under lång tid, månader och år, och bara haft någon enstaka kontakt med sjukgymnasten.
Men skattemedel har betalats ut från landstinget för varje så kallad sjukvårdande behandling trots att patienten tränat på egen hand utan kontakt med sjukgymnast.
Regelverket säger att pengar ska betalas ut när sjukgymnast är med patienten.
Lurendrejeri
Patienten är nöjd, han eller hon får träna på sitt frikort utan kostnad, månad efter månad, år efter år. Men det är skattebetalarna som får betala.
Ju mer besök desto mer pengar blir det för sjukgymnasten.
- Den här typen av lurendrejeri är väl känt inom vården, säger en person som arbetar inom vården.
Granskningen har gjorts i Piteå, Luleå, Boden och Jokkmokk för perioden juli 2011 fram till juli 2012.
- Revisionens stora påpekande är att journalgranskningen inte är tillräckligt god. Landstinget har god fakturakontroll när det gäller avstämning av antal besök, typ av besök och så vidare. Dock anser revisorerna att det gjorts för lite stickprovskontroller. Landstingsstyrelsen beslutade i januari att stickprovskontroller ska genomföras under 2013. Vi genomför också ytterligare åtgärder för att säkerställa att skattepengarna används på ett korrekt sätt, säger Kristian Damlin, landstingets beställarchef.
Kan man tala om förskingring?
- Inte i nuläget. Vi måste undersöka närmare.