Ett 40-tal asylsökande ungdomar i Piteå har hamnat i ett moment 22. Trots att det är just gymnasieutbildningen som kan avgöra om de får uppehållstillstånd eller inte, så nekas de plats på gymnasiet i höst.
För en vecka sedan beordrade gymnasiechefen Britta Dahlén och rektorn Linda Ström lärarna på Språkintroduktion och preparandutbildningen att samla alla elever. Vid mötet meddelade de att alla elever som fyllt 18 eller blivit åldersuppskrivna till 18 år, inte kommer att erbjudas plats på ett nationellt gymnasieprogram vid Strömbackaskolan till hösten.
Kommunen är inte skyldig att ordna utbildning åt asylsökande ungdomar över 18. Enligt Skolverket finns det dock ingenting som hindrar kommunen från att göra detta.
Habib Ziaee är en av de berörda eleverna som var på plats vid mötet.
– Man tappade allt hopp. Vi kom hit för två och ett halvt år sedan och har ända sedan vi kom fått höra att vi har större chans att få uppehållstillstånd om vi läst på gymnasiet. Men nu får vi ingen plats på gymnasiet om vi inte har uppehållstillstånd, säger han.
Han berättar om koncentrationssvårigheter, ångest och oro som gör att han och hans vänner inte kan sova utan att ta sömntabletter. Själv har han redan fått ett utvisningsbeslut, men överklagat.
– Jag fick höra att chanserna till att få uppehållstillstånd ökar om man har ett jobb. Men jag kunde inte få arbetstillstånd heller eftersom jag inte hade någon id-handling. Så jag reste till ambassaden i Stockholm och skaffade ett pass, men jag fick ändå inget arbetstillstånd av Migrationsverket. Trots att jag fixat ett jobb, ett års anställning, säger Habib Ziaee.
Den stora frågan bland de asylsökande ungdomarna är ”varför?”.
– Vi vill veta varför. Om de visste att det inte finns pengar till vår utbildning, varför tog de emot oss från början, undrar Ali Haidari, också han drabbad.
Han förklarar att de alla kämpat för att komma in på gymnasiet, ända sedan de kom till Sverige på hösten 2015.
– Kommunens slogan ”Det är hit man kommer när man kommer hem” stämmer inte. Det är rent slöseri med tid att inte låta oss studera, eller jobba. Vi vill ju börja arbeta och ge tillbaka till det svenska samhället, säger Ali Haidari.
Habib Ziaee och alla de andra asylsökande ungdomarna är förkrossade efter beskedet.
– Vi ville bevisa för Migrationsverket att vi kan anpassa oss till det svenska samhället, lära oss svenska och börja jobba. Nu får vi inte ens chansen, säger han.
De afghanska ungdomarna har lärt sig svenska och börjat läsa in grundskoleämnena på knappt två och ett halvt år. Några av dem är redan redo att söka in på ett nationellt gymnasieprogram. En del av dem hade aldrig gått i skola före de kom till Sverige. Nemat Amiri har varit på flykt hela sitt liv och hade aldrig tidigare gått i skola.
– Jag har lärt mig läsa och skriva hemma med mina kusiner och mina syskon. Det här är första gången jag får gå i skolan, säger han.
Kompisen från Strömbackaskolan, Albin Nordlund intygar att dessa ungdomar kämpat stenhårt ända sedan de började på Språkintroduktion.
– Jag har aldrig sett några jobba så hårt som de, säger han.
Regeringen har just nu ett förslag ute på remiss, som ska ge ungdomar som hunnit bli myndiga under sin asyltid, möjlighet att fortsätta studera på gymnasial nivå och på det sättet öka sina chanser till att få uppehållstillstånd. Förslaget omfattar de ungdomar som sökte asyl före den 24 november 2015 och som har väntat på beslut från Migrationsverket 15 månader eller längre.