Åsikterna går isär om handsprit

Influensa och vinterkräksjuka står för dörren och många spritar händerna för att undvika smitta. Men hur effektivt är egentligen handsprit? Åsikterna går isär då vissa menar att det fungerar medan andra påstår att det är verkningslöst.

Vid blöjbyten och under epidemier som exempelvis magsjuka är rådet att använda handsprit. (Arkivbild)

Vid blöjbyten och under epidemier som exempelvis magsjuka är rådet att använda handsprit. (Arkivbild)

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2015-12-10 05:00

När svininfluensan drabbade världen hösten 2009 blev handsprit en försäljningssuccé utan dess like. Apotekens hyllor tömdes, detsamma gällde tillverkarnas lager.

Påhejade av Smittskyddsinstitutet köpte svenskarna upp emot 1 500 procent mer handsprit än normalt. På arbetsplatser och förskolor ställdes handspritsbehållare fram och en studie på 60-talet förskolor i Mellansverige visade att barngrupper och personal som använde handsprit regelbundet fick tolv procent lägre sjukfrånvaro.

En storvinst

Annika Linde som var statsepidermiolog vid svenska Smittskyddsinstitutet mellan 2005 och 2013 sade i en artikel i Sydsvenskan att handsprit visst hjälper mot både vanliga förkylningar och svininfluensa. Hon kommenterade en amerikansk studie som också visade på att tolv procent av de som ingick i studien undgick att bli smittade. Hon poängterade att om tolv procent färre smittas av virus betyder det dessutom att tolv procent färre riskerar att sprida viruset vidare. Enligt Annika Linde är det en storvinst i förhållande till insatsen.

Men alla är inte positiva till användandet och på senare år har många motståndarröster höjts.

Emot användning

Bakteriologiprofessorn Agnes Wold, är starkt emot användningen av handsprit. I augusti i år sade hon till tidningen Hälsoliv att rent hypotetiskt skulle användandet av handsprit till och med kunna göra oss sämre skyddade mot sjukdomar.

– När det gäller tarmen så vet de flesta att en normalflora är ett stort skydd mot nya bakterier. Om du inte har någon tarmflora med bakterier så behövs det bara tio salmonellabakterier för att bli sjuk, men om du har en tarmflora så behövs det en miljon. Nu saknas forskning här, men hela huden har ju också en normalflora. Om man då slabbar på handsprit så dödar man ju bakterierna som redan finns där och då skulle man rent teoretiskt kunna vara sämre skyddad mot infektioner under den halvtimme som de växer till igen, säger hon.

Verkningslöst mot luftsmitta

Vidare säger Agnes Wold att handsprit inte har någon effekt mot virussjukdomar och infektioner som sprids via luften, alltså när man hostar eller nyser.

– Så på förkylningar biter det inte alls, eftersom det är just virus och luftsmitta – och INTE bakterier och handsmitta, säger hon till Hälsoliv.

Det enda området där Agnes Wold och många andra med henne, förespråkar handsprit, är inom vården och på sjukhus. Hon menar att där måste man förhindra att farliga eller ofarliga bakterier förflyttas mellan patienter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!