Tore och Frun Sol-Britt Curstedt. Tillsammans har de sonen Martin, 47 och dottern Linda, 50, samt fem barnbarn i åldrarna 14-20.
Den 3 januari 1946 föddes det första barnet för året i Piteå stadsförsamlings täckningsområde: Per Tore Pettersson. Men det heter han inte i dag. I samband med sin flytt till huvudstaden bytte han efternamn till Curstedt.
– Jag hade bestämt det redan innan, att när jag byter ort byter jag namn. Det är inget fel på Pettersson, men det är ett fruktansvärt vanligt namn. Jag ville ha något ovanligare, säger han.
Tore Curstedt har trots att han har varit borta länge bevarat bitar av dialekten från hemstaden.
– "He" är lite underligt att jag har kvar den, då frun är från Östergötland och barnen är födda här i Stockholm, säger han med ett skratt.
Flytten till Stockholm var på grund av studier. I huvudstaden började han sin resa mot att bli en framstående medicinsk forskare.
– Det fanns ingen högskola i Piteå. Jag var enda barnet, så mina föräldrar ville kanske att jag skulle flytta till Luleå då det var närmare, men jag ville till Stockholm. Jag tänkte studera i 7-8 år och sedan flytta tillbaka, men de 7-8 åren blev 57-58 år istället.
Han studerade till läkare, något som han tror grundade sig i att han själv hade medicinska problem i tidig ålder. Tolv år gammal fick han ulcerös kolit, en tarmsjukdom som varar hela livet.
Under läkarstudierna fastnade han för forskningen. Då började han fundera på att ägna sig åt det under resten av karriären. Han disputerade på Karolinska Institutet 1974.
– Det som påverkar hur forskningen går är att ens handledare är bra, att man har lite tur samt att man har bra kollegor att jobba med.
Och bra kollegor hade han, då han tillsammans med Bengt Robertsson började ta fram det som en dag skulle bli Curosurf. I dag används det för att behandla en typ av lungproblem, vanlig hos tidigt födda bebisar. Uppskattningsvis har deras forskning räddat livet på över en halv miljon barn.
– Med min metod och hans teori lyckades vi. Han hade inte lyckats själv och det hade inte jag heller, men tillsammans gjorde vi något viktigt, säger Tore Curstedt.
1983 ringde läkare från S:t Görans sjukhus de två forskarna och berättade att de hade ett barn som skulle dö inom två timmar. De hade föräldrarnas tillstånd att prova prototypmedicinen på den för tidigt födda sonen.
– Då sa vi att vi ger honom det här ämnet. Inom en timme kunde barnet få syre igen, säger forskaren.
Efter behandlingen visste Tore Curstedt inte vad som blev av barnet de räddade. Men 2016 trillade det in ett mejl i hans inkorg, rubricerat "Jag var först". Patrik Svensson hette mannen som skickade mejlet och han ville träffa forskaren som räddade hans liv.
Tore Curstedt och Patrik Svensson träffades igen 2016, 33 år efter att Patrik blev den första som behandlades med prototypen av Curosurf. Patrik Svensson överlevde tack vare Tore, och har i dag en egen familj.
– Jag var ganska skraj. Jag undrade vad vi hade ställt till med. Kommer det nu en kille som har lidit av behandlingen? Jag visste inte.
Men in genom dörren kommer en helt frisk man. Han hade sambo och barn, var 33 år gammal och märkte inga sidoeffekter av behandlingen.
– Den känslan att en som var dödsdömd levde vidare gjorde att jag ville fortsätta. Vi har kontakt än idag.
För sina framsteg inom forskningen har Tore Curstedt bland annat blivit tilldelad en medalj från konungen och en rad andra priser. Men han värderar ändå priset som Årets Utflyttade Piteåbo väldigt högt.
– Jag känner mig innerst inne som en Piteåbo, även om jag bort här nere så länge. Tänk om mina föräldrar hade levt, de hade varit så stolta.