Vi måste börja med en klassisk sportfråga, hur känns det att bli utsedd till årets utflyttade Pitebo?
– Jag blev riktigt överraskad när jag fick beskedet, men jag är väldigt glad och stolt, nästintill rörd måste jag säga. Det här är stort för mig som är trogen Piteå och verkligen gillar Piteå, säger Stefan Bergh.
Han är född och uppvuxen i Piteå, närmare bestämt på Lillbrogatan i centrala stan. Lågstadiet gick han på Backeskolan, mellanstadiet och högstadiet på Christinaskolan och gymnasiet på Strömbackaskolan.
– Jag jobbade rätt hårt i skolan. Sedan var idrott mitt stora fritidsintresse, framför allt fotboll och jag stod målvakt i Piteå IF( PIF) så mina ungdomsår bestod helt enkelt mycket av idrott – det var jag.
Stefan Bergh berättar att han även hann vara med ett par år i sammanslagningen mellan PIF och Storfors AIK, en a-lagssatsning som gjordes. Han spelade också i Norrbottens länslag under några säsonger och började också tidigt som ungdomsledare inom PIF. Fotboll var främst det som gällde, men han hann även med att spela handboll ett par säsonger i Öjeby IF.
Som 21-åring, 1983, gick dock flytlasset från Piteå till Uppsala och studier till lärare i svenska och historia på universitetet, sedan dess har han hunnit med att bo växelvis i både Uppsala och i Stockholm.
– Jag har lite släkt kvar i Piteå och några barndomsvänner som jag håller kontakt med och träffar när jag är i Piteå, men ingen bas eller fast punkt här, säger Stefan Bergh som i dag är bosatt på Kungsholmen mitt i centrala huvudstaden. Familjen består av frun Marie-Louise, sonen Alfred 24 år och dottern Elsa 19 år.
Efter studierna i Uppsala jobbade Stefan Bergh några år som lärare, sedan fick han jobb på Uppsala Universitet som studierektor och lärarutbildare, men parallellt med det hade han också många olika idrottsledaruppdrag. Något som ledde till att han började jobba på Riksidrottsförbundet 1998, då som idrottspolitisk chef.
Sedan följde jobb som generalsekreterare på både IOGT NTO och Cancerfonden innan han återvände till Riksidrottsförbundet i början av året, även här som generalsekreterare.
– Att vara engagerad i idrottsrörelsen, det har varit en del av mitt liv ända sedan jag var liten. För mig är det ett privilegium att få jobba med idrottsfrågor på nationell nivå inom Riksidrottsförbundet, säger Stefan Bergh.
Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt.
Vad är de stora utmaningarna i din roll som generalsekreterare?
– Det är att fortsätta att arbeta för att ge föreningsledare de bästa, möjliga förutsättningarna – bra utbildning och bra ekonomiska villkor för våra föreningar. En annan uppgift vi jobbar med är att få ungdomarna att stanna längre i föreningarna. Många lämnar då de är 16-17 år, men vi skulle gärna vilja se att föreningarna försöka behålla dem längre, får in dem som ledare eller domare. Sedan har vi en del tråkiga frågor som vi jobbar med, doping, matchfixning. Om inte vi lyckas få bukt med de här problemen så kan det hota idrotten på sikt.
Stefan Bergh fanns på plats i Piteå under SM-veckan.
– Nu är jag subjektiv, men jag tyckte allt var fantastiskt förstås. Många vittnade om att det var ett så gott värdskap och att Piteborna var så varma, tillgängliga och öppna. Jag stod bara och höll med, jag vet ju att det är så.