Videon är inte längre tillgänglig
Antibiotikaresistenta bakterier är ett resultat av över- och felanvändning av antibiotika. Vissa bakterier har blivit resistenta mot medicin de tidigare har varit mottagliga för och är därför svåra att bli av med. Även i Norrbotten ställer de resistenta bakterierna till problem. En anledning till att bakterierna sprids, som PT tidigare berättat, är att folk reser mer.
Ett led i att motverka antibiotikaresistenta bakterier är att minska utskrivningen av antibiotika för diagnoser där medicinen tidigare var det självklara valet.
- Vi har studerat problemet och sett diagnoser där man kanske kan tjäna någon dag på antibiotika jämfört med att bli frisk av sig självt, säger Anders Nystedt, biträdande smittskyddsläkare i Norrbotten.
"Utbildad befolkning"
Inom såväl öppenvården som slutenvården i Norrbotten finns målet att minska antalet utskrivna recept av antibiotika. På Hortlax vårdcentral är det uppgifter man håller koll på.
- Jag kan inte säga några exakta siffror, men det går åt rätt håll, säger Magnus Tufvesson, chef för vårdcentralen.
Hans erfarenhet är att människor som söker vård hos primärvården är så pass kunniga om antibiotikaresistenta bakterier att de inte blir förvånade över förändringarna.
- Vi har sett nu de senaste åren att vi har en mer utbildad befolkning som tycker det är bra om de kan slippa antibiotikakurer.
Den största skillnaden kan Magnus Tufvesson se när det gäller öroninflammation hos barn. Tidigare var det ett sjukdomstillstånd som alltid behandlades med penicillin medan det i dag enbart behandlas om det uppstår komplikationer.
- För tio år sedan åkte man in på akuten och fick penicillin direkt. Nu när föräldrar ringer är rådet ofta att ge alvedon och avvakta någon dag. Det läker oftast ut av sig självt, säger Tufvesson.
Öroninflammation hos vuxna är mycket mer sällsynt och behandlas som regler med antibiotika direkt. Detsamma gäller öroninflammation hos spädbarn som inte kan kommunicera hur de mår.
Bara till svåra fall
Ytterligare en diagnos där det skett förändringar är halsfluss. Tidigare behandlades halsfluss alltid med penicillin då man bland annat var orolig för följdsjukdomar som reumatisk feber eller njurinflammation. Sjukdomar som är väldigt ovanliga i dag.
- Sådana streptokockstammar ser vi inte lägre, säger Anders Nystedt, biträdande smittskyddsläkare.
Magnus Tufvesson pekar också på vikten att verkligen avgöra att en halsfluss orsakas av en bakterie och inte ett virus innan man behandlar med penicillin.
Urinvägsinfektion hos kvinnor behandlas inte heller lika ofta med antibiotika i dag.
- Så länge det är en infektion i blåsan som inte gett någon njurpåverkan så läker det många gånger ut spontant, säger Magnus Tufvesson.
Annan medicin fungerar
Enligt Anders Nystedt har man sett att annan medicin har fungerat.
- Den behöver inte behandlas med antibiotika bara för att det finns bakterietillväxt i urinen. Man har kunnat se att Iprentabletter har lika stor verkan.
Trots den nya inställningen till att skriva ut antibiotika uppmanar Magnus Tufvesson ändå folk att höra av sig till sin vårdcentral om de mår dåligt.
- Vi vill ju inte att folk ska strunta i att ringa oss för att de inte tror att det är någon idé för att de inte får antibiotika. Vi har inte slutat att skriva ut antibiotika men vi är noga med att skriva ut det till rätt saker.