Marcus Sundén, överläkare på kirurgmottagningen vid Sunderby sjukhus har opererat överviktspatienter i mer än tio års tid.
VIKTOPERATIONER
Marcus Sundén har jobbat med viktoperationer inom Region Norrbotten i över tio års tid och har utfört mellan 500 och 1 000 operationer, de flesta enligt gastric bypass-metoden. Den andra metoden som används lika ofta är gastric sleeve.
På Sunderby sjukhus opererades som flest 270 patienter på ett år, vilket är att jämföra med 2019 då 39 patienter opererades. (Under 2020 opererades endast 18 patienter men den låga siffran är kopplad till corona)
Att antalet operationer sjunkit de senaste åren menar Marcus Sundén till största delen beror på minskade resurser.
– Övervikten i samhället har inte minskat utan det handlar mest om att de tilldelade resurserna inte räcker till. Sedan kommer det in färre remisser och vad det beror på kan man bara spekulera i. Jag tror att det delvis handlar om att många människor i dag är väldigt välinformerade och kanske försöker på andra sätt, säger han.
För att få göra en viktoperation i dag krävs ett BMI (body mass index) på 40 eller mer. (Ett BMI på 35 gäller för den som har följdsjukdomar som exempelvis diabetes). Patienten ska också ha varit fri från missbruk och varit psykiskt stabil under minst två år.
Antalet viktoperationer i Norrbotten har minskat kraftigt de senaste åren. (Arkivbild)
Hur ser informationen ut innan en viktoperation?
– Det börjar med ett informationsmöte i grupp, som består av en föreläsning av en kirurg under 1,5 timme där man visar vad som händer och vad man ska tänka på bland annat. Patienterna får även träffa dietist och kurator. Sedan får man med sig en hel del patientinformation, säger Marcus Sundén och tillägger att den som går vidare och bokar tid för operation får ett personligt möte med kirurgen där operationen gås igenom. Man får också ytterligare möten med dietist och sjuksköterska.
Är informationen tillräcklig?
– Jag skulle säga att de som genomgår en viktoperation generellt hör till de allra mest välinformerade patienterna.
Hur ser uppföljningen ut?
– Sex veckor efter operationen tas blodprov och det görs en telefonuppföljning. De närmaste månaderna efter operationen har patienten kontakt med en dietist och prover tas. Efter ett år tas labprover och så vidare. Nuförtiden finns en viktopererad patient kvar i rullorna i tio år. Tidigare var det fem år.
Gastric bypass är den viktoperation som i dag är vanligast tillsammans med gastric sleeve. (Arkivbild)
Uppföljningen av den psykiska biten har också förbättrats och numera görs en depressionsskattning innan operation.
– Man har sett att psykisk ohälsa och missbruk ibland blossat upp efter en viktoperation.
Då det gäller komplikationer efter en operation förklarar Marcus Sundén att under fem procent drabbas av komplikationer på kort sikt, dit hör exempelvis blödningar eller tekniska komplikationer. Dödligheten uppskattas ligga på omkring en halv promille.
– Medelåldern på de som opereras är 42 år och många är fullt friska. Sedan finns det de som drabbats av diabetes och högt blodtryck på grund av övervikten, något som många blir friska från efter operationen.
Marcus Sundén är noga med att poängtera att i den bästa av världar skulle viktoperationer inte behöva göras, men att många som hamnar på operationsbordet har försökt allt under flera år och övervikten gör att deras livskvalitet i vissa fall är mycket låg.
Hur framtiden för viktoperationer ser ut har han svårt att sia om. För tillfället prioriteras de inte.
– Behovet kvarstår så om vaccineringen mot covid-19 fungerar och pandemin ger med sig hoppas vi kunna börja om att operera till hösten.