För att en folkomröstning ska hållas krävs, förutom tio procent av de röstberättigades underskrifter, också att färre än två tredjedelar av fullmäktigeledamöterna säger nej till omröstningen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet i landstinget i Västerbotten var emot folkomröstningen men de utgjorde inte två tredjedelar av ledamöterna.
Landstingsrådet Peter Olofsson (S) säger dock att avgörande för hur folkomröstningens resultat ska hanteras är hur många som gått och röstat.
–Vi har sagt att minst hälften av västerbottningarna ska ha lagt sin röst.
”Svårt att få ihop”
Frågan som västerbottningarna ska rösta om lyder ”Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser med läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?”.
–Blir det ett tydligt ja då får vi omfördela pengarna, säger Peter Olofsson som ändock inte är förtjust i folkomröstningen som ett demokratiskt verktyg.
–Rådgivande folkomröstning och representativ demokrati har jag väldigt svårt att få ihop.
Han menar också att landstingets verksamhet är så komplex att det är svårt för medborgare att fatta beslut som är bra för hela länet.
–Det är jättesvårt för folk att sätta sig in i helheten.
Han har dock förståelse för att åtgärdspaket som detta väcker reaktioner.
–Det här bygger på en oro och den ska man ta på allvar och absolut ha respekt för.
”Ingen förespråkare”
Landstinget i Västerbotten och i Norrbotten har i mångt och mycket samma geografiska och demografiska utmaningar och Norrbottens läns landsting följer det som händer i grannlänet.
–Jo det är klart att vi tittar på vad som sker där, säger landstingsrådet Kent Ögren (S).
Han är dock skeptisk till vilket resultat folkomröstningen kommer att ge och ifrågasätter om de pengar som läggs på omröstningen inte hade kunnat användas till andra saker istället.
–Jag är ingen förespråkare för folkomröstningar, tror inte att någon gett något resultat som gett bra vägledning, säger Kent Ögren.