Januari är årets fattigaste månad och i år sammanfaller den med höga elpriser, höga räntor och höga matpriser. Många kämpar med att få ekonomin att gå ihop och för vissa hamnar räkningarna på hög då det inte finns pengar att betala dem med.
Anita Grankvist jobbar som budget- och skuldrådgivare på Piteå kommun där hon hanterar ett ökande antal ärenden. I en livechatt på Piteå-Tidningen svarade hon på läsarnas frågor om privatekonomi.
Lönen räcker inte till alla räkningar. Hur ska jag prioritera bland räkningarna då jag inte kan betala alla inom rätt tid?
– Man ska tänka på vad som får de värsta konsekvenserna och då det gäller ekonomi så är det att tappa sitt boende. Därför ska man om man bor i hyreslägenhet prioritera att betala hyran. Bor man i hus ska man betala lånen på huset, el- och vattenräkning. Sedan finns det såklart andra viktiga räkningar som att betala till a-kassan och telefonräkningen. Det gäller som sagt att tänka på konsekvenserna. Om man blir sen med att betala räkningarna kan man kontakta dem man ska betala och be att få skjuta upp betalningen och de allra flesta brukar vara tillmötesgående mot den som ringer. Det värsta man kan göra är att bara strunta i att betala och inget säga.
Jag har skulder och inkassokrav och finns redan hos Kronofogden. Vilken hjälp kan jag få från kommunen?
– Om man har så lite pengar att man ligger under existensminimum kan man hos kommunen ansöka om försörjningsstöd. De tar inte hänsyn till skulder och lån men kan se till så att man har mat för dagen och kan ha telefon. Vi på budget- och skuld delar ju inte ut några pengar men kan till exempel hjälpa till med att göra en kartläggning över skulderna, reda ut hur man kommer vidare, vilken väg som är bäst för just dig. Vi kan också hjälpa till med att ringa till inkassoföretagen och till Kronofogden och hjälpa till med att söka skuldsanering.
Hur viktigt är det att ha en budget och en buffert?
– Det är jätteviktigt. Sedan ser livet olika ut. Lever man på marginalen kan det vara svårt att få ihop till en buffert. Kan man bara spara en hundralapp är det bättre än inget. På ett år blir det 1 200 kronor, pengar som kan gå till att betala en räkning från Regionen för att man behövde uppsöka akuten, vilket man inte räknat med.
