Alternativa metoder ska ersätta mediciner

Ju äldre kropp, desto känsligare för läkemedel.
– Förhoppningen är att man ska prova andra åtgärder först, säger Katarina Viklund som under vintern tipsat personal inom Norrbottens äldreomsorg om icke-medicinska åtgärder.

Äldre personer är känsligare för mediciner. Dessutom använder de ofta många olika läkemedel, som tillsammans kan ge allvarliga biverkningar.

Äldre personer är känsligare för mediciner. Dessutom använder de ofta många olika läkemedel, som tillsammans kan ge allvarliga biverkningar.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ2014-04-23 05:00

Artros är en vanlig orsak till smärta bland äldre personer. Enligt Katarina Viklund är det viktigt att hålla igång ändå.

– Man behöver röra på sig för att få långsiktig smärtlindring och för att hålla igång lederna, säger hon.

På boendet kan de äldre till exempel få ta sig till matbordet för egen maskin. Kanske med hjälp av rullator eller gåbord.

– Ta tillvara på vardagssituationer så att de här personerna får röra på sig så ofta som möjligt, säger Katarina Viklund, som till vardags är arbetsterapeut i Älvsbyn.

Benen i kallvatten

Tjills'n (myrkrypningar) är vanligt bland äldre. Liksom smärta, leder det ofta till sömnproblem. Enligt Katarina Viklund kan tjills'n bero på brist på något ämne i kroppen. Det kan också vara en biverkning av mediciner som patienten behandlas med.

– I sådana fall så får man ju göra något åt det, säger Katarina Viklund, som också tipsar om att massage, snabb nedkylning genom att duscha benen kallt, värmebehandling eller stretchning innan sänggående kan hjälpa.

Aktiviteter dagtid

Dålig sömn är överlag ett problem bland äldre personer, berättar Katarina Viklund. Både minne och övriga funktioner påverkas.

– Sover man dåligt en längre tid påverkar det immunförsvaret så att man lättare drabbas av infektioner, säger hon.

Vissa läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer, till exempel Propavan. Enligt Katarina Viklund finns många knep att ta till i första hand, i stället för sömntabletter. Motion under dagen har en direkt positiv effekt på sömnen. Viktigt är också möjligheten till meningsfulla aktiviteter under dagtid.

– Händer det inte så mycket under dagen, är det lätt att man slumrar till där man sitter. Då är det svårt att somna på kvällen, säger Katarina Viklund.

Nedskrivna rutiner

Kudde, madrass, sovställning, rumstemperatur och ljudmiljö kan behöva ses över. En kaloririk smoothie på kvällen kan underlätta sömnen, liksom några minuters lugn ryggmassage. På ett äldreboende är det bra om kvällsrutinen är densamma trots att personalen skiftar.

– Har man svårt att sova är det viktigt att ha bra rutiner inför sänggåendet. Då får kroppen en möjlighet ställa in sig på sömn, säger Katarina Viklund.

Hon tipsar personalen om att skriva ner vad som fungerar bäst för varje boende. Fasta rutiner förebygger också oro under dagtid.

– Det är viktigt att man skriver ner hur dagsrutinen ska se ut, så att alla gör likadant, säger Katarina Viklund.

Många äldre blir oroliga när minne och hälsa sviker. Bemötandet från vårdpersonalen är förstås a och o då det gäller att skapa trygghet. Promenader, massage, sång, musik och behandling med värmefilt eller vetevärmare kan också dämpa oron.

Läkande skratt och gråt

Av totalt 540 personer på Piteå kommuns äldreboenden fick 38 procent antidepressiv medicin, enligt en revisionsrapport från 2012. Enligt Katarina Viklund är det viktigt med bra vardagsrutiner och aktiviteter för att få balans i livet.

– Att man äter regelbundet, får vistas i dagsljus och sover på regelbundna tider kan förebygga depression. Det är också bra att få prata med någon, till exempel personal anhöriga och vänner. Att få skratta och gråta tillsammans har en läkande effekt, säger hon.

Påklädning med sång

År 2012 medicinerades nästan en femtedel av de äldre på Piteå kommuns äldreboenden regelbundet med antipsykotika. Försäljningen av sådana mediciner till de äldsta var högre i Piteå och Norrbotten än i övriga Sverige. Samtidigt manar Socialstyrelsen till försiktighet med antipsykotika till äldre, då medicineringen ofta har bristande effekt men kan ge allvarliga biverkningar. Personer med demens behandlas ofta med antipsykotika för beteendesymtom av olika slag, till exempel aggression eller hallucinationer. Men medicin behöver inte vara enda lösningen. För vissa patienter som pratar och ropar okontrollerat, har exempelvis handmassage visat sig effektivt.

– Sång och musik kan man också använda för att minska symptomen, så att man kan genomföra olika vardagliga aktiviteter. Om vi till exempel sjunger i samband med påklädning, kan det momentet bli lättare att genomföra, säger Katarina Viklund, som poängterar vikten av att individuellt anpassade vårdåtgärder.

Viktig uppföljning

Sedan i september har Katarina Viklund tillsammans med Linda Grahn, apotekare från Piteå, åkt runt i länet och föreläst för bland annat undersköterskor på äldreboenden och inom hemtjänsten, på temat äldre och läkemedel. Syftet med projektet, som ägs av landstinget och Kommunförbundet, har varit att minska den omfattande och i många fall olämpliga läkemedelsanvändningen bland äldre personer. Som Piteå-Tidningen berättat i en artikelserie, ligger Piteå kommun högt i statistiken över andelen äldre med olämpliga läkemedel. Enligt Linda Grahn har läkarna ansvaret för läkemedelsförskrivningen. Men undersköterskorna har en viktig roll när det gäller att utvärdera effekten av medicineringen.

– Jag vill stötta den här gruppen att hjälpa till. Det är ju de som är närmast patienterna och kan se hur det verkligen fungerar, säger hon.

Fakta Olämpliga läkemedel för äldre

Förskrivs endast vid särskilda skäl. Behandlingen ska följas upp och försök till utsättning ska göras regelbundet.

Långverkande bensodiazepiner: T.ex. Stesolid, Nitrazepam, Mogadon och Flunitrazepam. Ökar fallrisken, ger dagtrötthet och nedsätter tankeförmågan.

Smärtstillande: Tramadol ger risk för illamående och förvirring.

Sömnläkemedel: Propavan kan ge dagtrötthet och biverkningar såsom stelhet, kramp, skakningar och myrkrypningar.

Antikolinerga läkemedel: T.ex. Anafranil, Atarax, Detrusitol, Ditropan, Durbis, Emselex, Kentera, Klomipramin, Lergigan, Nozinan, Oxybutynin, Vesicare, Saroten, Theralen och Toviaz. Kan påverka kognitionen, orsaka förvirring, inkontinens, muntorrhet och förstoppning.

Neuroleptika(antipsykotika): T.ex. Risperdal, Haldol, Zyprexa och Cisordinol. Kan ge trötthet, blodtrycksfall, fallrisk och symtom såsom stelhet, gångstörningar och myrkrypningar.

Antiinflammatoriska läkemedel ska helst undvikas. Ger ökad risk för sår och blödningar i mag-/tarmkanalen och kan påverka vätskebalans, hjärta och njurar. Ges max två veckor och högst halva maxdosen.

Källa: NLL

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om