I fjol inom 1 372 orosanmälningar till socialtjänstens Stöd till barn och familj i Piteå, men bara 334 (18 procent) ledde till en utredning. Procentuellt sett färre än åren 2015-2017.
– Det är inte så att ribban har höjts. I många fall finns det inte skäl att inleda en utredning och i andra fall kan det finnas flera anmälningar om samma barn. Min tolkning är att förskolan, skolan, sjukvården har blivit bättre på att anmäla, säger Roger Burman, verksamhetsområdeschef för Stöd till barn och familj.
De 1 372 orosanmälningar som inkom 2018 kan jämföras med 1 081 (2017) och 740 (2015). Enligt Roger Burman är det en stigande kurva som inte är specifikt för Piteå, utan en trend i hela landet.
– Fler barn far illa, men för att bryta den trenden så krävs det nog bredare insatser i samhället. När socialtjänsten involveras så finns det redan ett problem.
Det syns exempelvis för de fall där socialtjänsten gör en polisanmälan om misstanke om brott mot barn. En fördubbling mellan 2015 (nio fall) och 2018 (17 fall).
– Det är låga siffror och därför svårt att analysera, men när det går så långt handlar det vanligtvis om våld eller sexuella övergrepp.
En majoritet av alla inledda utredningar rör barn mellan 0 och 12 år?
– Så har det sett ut i många år. Förskolan och skolan har blivit mer uppmärksamma på att se mindre barn. Det är positivt eftersom det ofta är där man kan se om något inte är som det ska. Här kan vi erbjuda insatser, men alla föräldrar är inte intresserade.
Hur fungerar socialtjänstens samverkan med andra myndigheter?
– Med polisen har vi en barnsamrådsgrupp som träffas regelbundet. Med skolan och sjukvården har vi Norrbus som styr samverkan. Det fungerar bra, men kan bli ännu bättre med snabbare gemensamma insatser.
Samtidigt jobbar socialtjänsten för att utveckla andra insatser som är riktade direkt mot familjer där en situation riskerar att gå över styr.
– Det kanske går att hitta lösningar utan att omhänderta och placera barn. Det är inte bara en kostnadsfråga. Vi vet att institutionsplaceringar många gånger kan förvärra situationen.
Är socialtjänsten ute i skolorna som polisen brukar göra?
– Det vi har är fältassistenter som träffar barn, ser och hör. Det är en tillfällig resurs som ska permanentas. Men vi skulle kunna ha mer generellt riktade insatser som omfattar alla. En bättre samsyn över hela fältet.