Barn och utbildningsnämndens arbetsutskott får in allt fler anmälningar om att skolplikten inte uppfylls. Under de senaste fyra åren har sex ärenden gått vidare till förvaltningsrätten. (Arkivbild)
Allt fler elever i kommunen har en hög frånvaro och många blir hemmasittare. Anser rektorn att skolplikten inte uppfylls görs en anmälan till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott.
– Vi följer skollagen och efterlevs inte skolplikten så ska det rapporteras till huvudmannen. Här ser vi att det är betydligt fler ärenden som går upp till arbetsutskottet, något som hänger ihop med den problematiska skolfrånvaron, säger Malin Westling, skolchef i Piteå kommun.
Sedan 2020 ligger antalet ärenden mellan 36 och 47 per år. Men i de allra flesta fall finns förklaringar till frånvaron och gör skolan och föräldrarna vad de kan så avskrivs ärendena.
– Sedan finns några ärenden där vi bedömer att föräldrarna inte alls kämpar och gör allt vad de kan för att få sina barn till skolan. Då brukar vi först ge en varning, väldigt ofta leder det till att närvaron blir bättre, säger Malin Westling.
Om eleven efter en period dock fortfarande inte fått en högre närvaro och nämnden inte upplever att föräldrarna tar situationen på allvar och försöker hitta lösningar, kan nämnden gå vidare till förvaltningsrätten.
– Då skickar vi en ansökan om att förvaltningsrätten ska utdöma vite. Det är alltså inte vi som fattar beslutet, utan förvaltningsrätten, säger Malin Westling som uppger att det kan vara ett engångsvite eller ett löpande vite.
Löpande vite är en procent på den senaste taxerade månadsinkomsten, lägsta beloppet är 50 kronor om dagen. Vid engångsvite ska det handla om en ogiltig frånvaro på minst två månader. Då är lägsta beloppet 750 kronor i veckan, eller två procent av den senaste taxerad månadsinkomsten.
– Det är bara en rekommendation från vår sida till förvaltningsrätten och utdöms vite så tillfaller aldrig några pengar oss, så att vi kan dryga ut vår kassa, utan pengarna går till staten, säger Malin Westling.
Av de ärenden som kom upp i arbetsutskottet gick två ärenden vidare till förvaltningsrätten år 2020, år 2021 handlade det om tre ärenden, år 2022 gick inget ärende vidare och i år ett ärende.
– Av dem är det totalt tre anmälningar där domstolen har dömt att vitesförelägga föräldrarna, säger Malin Westling som konstaterar att rätten här gått på kommunens analys.
Döms föräldrar att betala vite för att deras barn inte uppfyller skolplikten går pengarna till staten. (Arkivbild)
Av de tre fall som lades ner av förvaltningsrätten handlade ett ärende om en elev som inte längre gick kvar i Piteås skolor och en elev som hade börjat på gymnasiet.
– I det tredje fallet som fick avslag hade föräldrarna aldrig hämtat ut vitesföreläggandet. Då kunde inte förvaltningsrätten döma ut ett föreläggande, säger Malin Westling som uppger att man måste vidta åtgärder.
– Det räcker inte med att skicka rekommenderat brev, utan vi måste anlita polisen som får se till att föräldrarna får föreläggandet. Något som känns som en otroligt onödig samhällskostnad.
Malin Westling poängterar dock att de allra flesta föräldrar gör sitt yttersta för att uppfylla skolplikten.
– Vitesförelägganden handlar om när föräldrarna verkligen inte tar sitt ansvar. Ibland har det handlat om barn som inte ens finns i vårt land längre, det är oerhört viktigt arbete.
Malin Westling menar att ingen elev ska straffas tillbaka till skolan,
– Vitesförelägganden är inte ett sista verktyg för barn med ångestproblematik, då handlar det istället om att stötta och hjälpa till med att hitta andra vägar.