Den ger det inte helt överraskande beskedet att i de allra flesta kommuner är männen i klar majoritet.
Majoritet
Detta får till följd att kvoteringsdiskussionen får allt bredare uppfattningar.En titt på ledamöterna i kommunstyrelsen visar en klar manlig majoritet i hälften av kommunerna.
- Man kan ju alltid fråga sig om det spelar någon roll om det är en exakt fördelning när det gäller antalet män och kvinnor, men det är klart att det har betydelse när det gäller maktpositioner, säger Annica Sandström, doktorand i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet till Radio Norrbotten.
I Piteå är 40 procent av ledamöterna kvinnor och i Arjeplog, Luleå, Gällivare och Överkalix är fördelningen förhållandevis jämn.
I Övertorneå är bara två av de elva ledamöterna i kommunstyrelsen kvinnor och i Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk och Kiruna är drygt en fjärdedel av ledamöterna kvinnor.
Kvotering
I jämnställdhetsdebatten brukar det anföras att män och kvinnor kommunicerar olika och ibland inte förstår varandra. Ett argument som nog snarare ska ses som en tillgång än ett hinder, menar vissa.Sen finns det manliga fritidspolitiker som vägrar se resurserna i det kvinnliga perspektivet och snarare upplever kvinnorna som ett hot. Inte minst när det blir kamp om positioner.
Annica Sandström, menar att kvotering kan vara ett sätt att få in fler kvinnor i politiken.
- Om det är så att vi menar allvar med demokrati så är det viktigt att män och kvinnor har samma möjligheter att komma till makten och vara med och göra de prioriteringar som politikerna ska göra, säger hon.
- Jag tror på kvotering, men sen handlar det förstås om värderingar. Då kan både män och kvinnor vara förebilder, säger hon.