Svenska ekoturismföreningen har 57 medlemsföretag i Norrbotten/Lappland, mestadels enmansföretagare som sysslar med jakt- och fiskeguidning, båt-/kanotuthyrning och annan verksamhet med naturupplevelser som grund - hundspann, westernridning, forsfärder med mera.
Enligt föreningens ordförande Ulf Lovén skulle den lagändring som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, föreslår innebära att verksamheten hotades för hundratals - ja, i värsta fall tusentals naturturistföretagare runt om i landet.
Dråpslag
Lovén menar att LRF gång på gång blandat samman problemen med storskalig bärplockning och småskalig naturturism då man argumenterat för att nå sitt syfte, det vill säga markägarens rätt att inskränka allemansrätten.
Han talar om ett dråpslag för naturturistföretagen.
- Att undanta dem rätten att gå, cykla och skida på annans mark är ytterst allvarligt, att upphäva den fria rörligheten i svensk natur kan i värsta fall leda till tusentals nedlagda turismföretag eller ett orimligt merarbete för de som fortsätter, säger Lovén i en kommentar.
Han konstaterar också att små, men strategiskt placerade markägare skulle kunna stoppa tillgängligheten till enorma områden för svensk naturturism.
Bra att utreda
Lokalt är man dock betydligt mildare i sina kommentarer.
Hansi Gelter, som från Renön, Piteå, bedriver naturturism med kajakuthyrning/-utflykter sommartid och långfärdsskridskor på vintern, är rentav försiktigt positiv.
- Jag tycker det är bra att frågan utreds en gång för alla, så att man vet vad som gäller, säger han.
- Det kan bli väldigt byråkratiskt och vissa skulle kunna drabbas hårt om de var tvungna att söka tillstånd av många olika markägare för att köra hundspann eller skotersafaris, men å andra sidan är det skillnad på privat och kommersiell verksamhet och det finns många gråzoner som behöver utredas. Ska samma regler gälla för en liten naturturistgrupp som för organiserad, storskalig bärplockning?
Hundspann
Ungefär samma inställning har Mikael Sandin i Auktsjaur, några mil från Arvidsjaur, som sysslar med hundspannskörning för turister på vintrarna.
Han och hustrun Birgitta har i dag 46 Siberian huskeys på sin gård och kör i genomsnitt två turer per dag på helgerna under vintern.
Han säger att begränsningar i allemansrätten skulle kunna ge en del konsekvenser, men upprörs samtidigt över de "slagfält" som organiserad bärplockning ibland lämnar efter sig.
- Jag har ju redan nu pratat med berörda markägare och kontrollerat att det är okey att jag kör där och jag tycker att det borde gå att lösa, säger han. Fast jag nyttjar ju mest befintliga leder, som jag sladdar och underhåller, så problemen är små.
Sunt förnuft
Två scenarior ser han dock, som skulle ställa till det för honom;
- Ja, dels om jag blev osams med någon som då kunde säga nej på grund av det, dels om det börjar handla om pengar från markägarens sida. Jag kör mest på Sveaskogs marker och det är klart att skulle de kräva betalt, måste jag ju ta ut det på turerna och då riskerar man ju att det blir för dyrt, att kunder sviker och att det bara är att lägga ner.
Men han konstaterar, liksom Hansi Gelter, att det mesta borde gå att lösa med sunt förnuft.