Digitala och sociala medier, annonskampanjer och affischering i all ära, men valstugorna är fortfarande ett klassiskt inslag i valrörelsen. En traditionell del av partiernas valarbete och ett sätt för dem att nå ut med sitt budskap och möta väljarna.
Den 19 augusti, tre veckor innan valet får valstugorna sättas upp enligt ett riksdagsbeslut. Så även i centrala Piteå. Detta vid det lilla grönområdet på Uddmansgatan på Byxtorget, mellan Storgatan och Prästgårdsgatan.
– Det är nio valbodar som kommer att stå placerade där, de har fått upplåtelsetillstånd, säger Lena Lundström, som jobbar med tillståndsärenden på Samhällsbyggnad, fysisk planering.
Totalt finns tio platser (se bilden) som partierna kan nyttja.
– Platserna har lottats, det är inte först till kvarn som gäller, säger Lena Lundström.
De partier som ansökt och fått tillstånd att sätta upp en valstuga är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna, Skol- och landsbygdspartiet och Sjukvårdspartiet.
– Det blir trångt, vi har bara tio platser, säger Lena Lundström.
I Piteås kommunfullmäktige finns i dag tio partier representerade – Sverigedemokraterna har två platser, men inte ansökt om att få sätta upp en valstuga.
– Det finns en liten yta kvar, men det kan finnas andra intressenter också, säger Lena Lundström.
Valet är den nionde september. Senast den 14 september ska valstugorna ha plockats bort och platsen städats.
Det är osäkert när traditionen med valstugor började. Men den första dokumenterade valstugan återfinns i kommunvalet 1946, och trenden tog fart på allvar under 1970-talet. Detta enligt valforskaren Janne Sundling.