Älgskadorna ökar i Norrbotten
Betesskadorna från älg ökar dramatiskt i Norrbotten. Skogsstyrelsen har mål att skogsskadorna ska ligga under två procent på antalet tallstammar, men i delar av länet är skadorna ända upp till 13 procent.
Skogsstyrelsen har som mål att skogsskadorna ska ligga under två procent på antalet tallstammar, men i delar av länet är skadorna ända upp till 13 procent. (Arkivbild)
Foto: Jens Ökvist
Den görs varje år men Skogsstyrelsen tar enbart halva länet vid varje mätning och i år är den utförd i Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Övertorneå, Haparanda, Boden och Råneå, och det är ingen rolig läsning för skogsägarna.
Piteå och Älvsbyn finns inte med i årets mätning. De områdena inventerades förra året.
Heine Krekula pekar på att nivån på betesskadorna ligger skyhögt över Skogsstyrelsens mål att maximalt två procent av antalet tallstammar i mätningsområdena får vara betesskadade.
Långt över nivån
Siffran kan jämföras med Råneå och Haparanda, där 13 procent av det inventerade beståndet av ung tallskog är skadad. I Boden är siffran nio procent och i Övertorneå är skadesiffran sju procent.
Jokkmokks och Arjeplogs områden klarar sig bäst i Skogsstyrelsens mätning. Där ligger siffran kring 3-4 procent.
Heine Krekula säger att det är åtskilliga kubikmeter timmer som får sämre kvalitet och som inte kan gå till sågverken.
- Det gjordes en mätning i Västerbotten som visade att betesskadorna sänkte kvalitén på 200 000 kubikmeter tall. Det är en femtedel av vad SCA Timber i Munksund gör av med under ett år. Det betyder att skogsägaren tappar
200-300 kronor på varje kubikmeter, säger Heine Krekula.
Han menar att lösningen på problemet är att älgjägarna börjar skjuta mindre tjurar och mer kalv.
- En fördelning fifty/fifty i avskjutningen skulle balansera viltstammen på ett mycket bättre sätt och det skulle minska betesskadorna, säger Skogsstyrelsens skogsskötselspecialist.
Så jobbar vi med nyheter