Alfvengren ser fram emot sällsynt duett

VISA. På 80-talet lindrades mången hjärtesorg med låtar som "Ögon man aldrig glömmer" och "Ensam ensamhet" från knastrig vinyl. Sedan dess har det stundtals varit tyst om gotländska Susanne Alfvengren, även om hon ständigt befunnit sig på turne. På lördag spelar hon i Piteå.

Piteå2007-03-13 00:00
Innan "Snabbköpskassörskan", Ainbusk och spelprofilen Tommy Wahlgren var Susanne Alfvengren förmodligen vad Nöjessverige förknippade mest med Gotland. Genombrottet kom 1984 med "När vi rör varann", en översatt cover på Dan Hills "Sometimes when we touch" som blev en jättehit, men artisteriet började tidigare än så.

Gitarr från farmor

Nio år gammal fick Susanne Alfvengren en gitarr av sin farmor som såg till att hon fick gå gitarrkurs. Att växa upp på en liten ort var en fördel. Så småningom blev det framträdanden på bygdegårdar, ålderdomshem, i lokalrevy och radioprogram. På den vägen är det. "Det växte på sig, helt enkelt", som hon själv uttrycker det. Farmodern, snart 90 år, följer fortfarande barnbarnets framfart.

Att börja sjunga på gotländska föll sig naturligt.

- Jag jobbade på en liten teater på Gotland där vi verkligen tog ut svängarna i det gotländska - det som var fint, roligt och charmigt. Vi översatte en del låtar. Jag började sjunga några på gotländska, bland annat "När vi rör varann", som jag tidigare hade sjungit på engelska, säger hon på telefon från Finland där hon befinner sig på turne tillsammans med åländske musikern Torbjörn Engman.

Folk känner igen sig

Att hon är en utpräglad textartist märks i relationen till publiken

- Jag är ju definitivt inte någon fantastisk sångerska. Du har ju Carola och Lena Philipsson med stora röster ... Jag är mer en förmedlare av texter, att man vill berätta någonting. Det är den ingången jag har.

Får du mycket tillbaka av folk som berättar episoder ur sina liv?

- Jaa, de frågar hur jag kan veta så mycket om deras liv. Det har jag fått höra ett antal gånger. Folk känner igen sig i texterna. Många har tackat mig för att jag satt ord på vad de har känt, men inte kunnat formulera själva. Det är fantastiskt att kunna ge det till andra människor.

Har aldrig lagt av

I dag är Susanne Alfvengren mor till en 12- och en 17-åring. Familjen är bosatt strax utanför Norrtälje i Roslagen, en betydligt enklare utgångsort när man reser så mycket i jobbet.

Nu när barnen har blivit större känner hon sig sugen på ett mer disciplinerat låtskrivande.

- Jag håller på att skriva för en ny platta. Det går långsamt, men det går framåt.

Under ett antal år på 90-talet var det relativt tyst om Susanne Alfvengren. Hon förklarar varför.

- Min mamma blev sjuk och gick bort. Vi flyttade till Roslagen och byggde om ett hus ... Ibland är livet inte en autostrada. Vissa andra saker kommer emellan. Både livet och döden, om man säger så. Det kanske blev en svacka i skrivandet. Däremot har jag aldrig lagt av. Jag har inte hållit på med annat i 27 år.

Måste bli aktiv

Hon upplever att det i dagens mediaflöde är svårare att "tala om att man finns".

- Man måste bli lite mer aktiv själv kanske. Man kan inte bara stå och beklaga sig, men i det stora mediabruset är det svårt att få utrymme och berätta att man är ute och spelar. Sedan finns det kanske inte lika mycket tv-program att vara med i som på 80-talet. Jag har kanske haft svårt för att sälja mig själv, men man får lära sig.

Du har inte ens en hemsida?

- Nej, jag har inte det. Jag ska skaffa nåt sånt. Jag har varit dålig på det här med datorer, men det börjar bli dags (skratt).

Du får ta hjälp av barnen.

- Jo. Det säger bara "swisch" när man släpper fram dem.

Polis på stranden

Hon hade en ganska framträdande roll som polis i ungdomsfilmen "PS sista sommaren" i slutet av 80-talet och skrattar när det kommer på tal.

- Neeej (gapskratt). Framträdande?! Jag gick med händerna på ryggen på en badstrand. Men Göran Stangertz var väldigt rolig att jobba med.

Vill du jobba mer med skådespeleri?

- Egentligen. Jag är ju inte utbildad skådespelare, men jag jobbade ju på teater på Gotland i några år innan jag började spela in skivor. Det var hemskt kul att göra olika saker. Ibland kan jag bli trött på att göra samma sak och alltid göra det ensam. Därför ser jag fram emot lördagen i Piteå och att få träffa Patrik.

Ovanlig duett

Patrik heter förstås Öhlund i efternamn. Det var i duett med Susanne Alfvengren som Piteåartisten gjorde en av sina framgångsrika veckofinaler i "Fame Factory" för ett par år sedan. Låten var - förstås - "Som stormen river öppet hav" och den blir en av de låtar hon framför som gäst i "Trallsång i Piteå" på Christinasalen.

- Guuud så roligt! Patrik är en jättemysig person och jag tycker att han gjorde den låten så bra. Det är svårt att göra den själv. Trots att den är en av mina största hits har jag haft få tillfällen att få sjunga den. Det känns extra kul att komma till Piteå av den anledningen. Det blir en krydda.



Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om