- Jag har målat mig ur mörkret. Mina akvareller har hjälpt mig att få balans i tillvaron, säger hon och berättar utan omsvep att hon gick i väggen i slutet av 1990-talet.
Då hon insjuknade arbetade hon som lågstadielärare och trivdes mycket bra med jobbet.
- Plötsligt tog det bara stopp. Orken försvann. Jag kan inte säga att jag kände mig utbränd, snarare utblåst. Första året sov jag nästan hela tiden, säger hon.
Vägen tillbaka till glädjen och livslusten har gått via akvarellfärgerna.
- Pappa blev inte så glad när han skulle försöka uttyda telefonnumren efter min framfart med färgpennorna, skrattar Siv Östergren och visar ett självporträtt från barnaåren på Övrabyn.
- Jag har målat av ett fotografi där jag är på hemväg med en hämtare fylld med spenvarm mjölk, det bästa jag visste på den tiden. Visst märks det att jag har bråttom?
Gamla vyer från hembygden, inklusive "bagarstugan där mormorsfar hade sitt eget ställe", blandas med naturmålningar, människor, blommor och djur, alla bilder med sina egna speciella historier om varför just detta motiv kommit till.
- Visste du att trollsländan har turkosfärgade ögon så länge den lever? När den dör blir ögonen gråa, säger hon med en berättariver som skulle kunna få vilken elev som helst att intressera sig för livets små och stora märkvärdigheter.
- Det är så spännande att leva och vara människa. Jag hoppas att jag kan förmedla något av den känslan med "Blåljus", säger Siv Östergren och rättar till bilden med guldgula solrosor i en vas.
- Tro det om du vill, men jag hittade dem faktiskt på soptippen.
Utställningen pågår till den 6 april.