Han ritade och uppförde en hel del byggnader i såväl Luleå som Piteå, av vilka många fortfarande finns kvar. Delar av en av Åkerlunds skapelser är bland annat gamla mejeriet i Håkansö, som numera är serviceanläggning för OK/Q8 i Norrfjärden.
Dessutom finns hans gamla bostad Aspgård samt fastigheten Björkås i Norrfjärden, för att ta ett par exempel.
Amatörmässigt
När han i början av 1900-talet erbjöds att få vara med att skapa den första helgedomen i blivande Norrfjärdens församling tog han sig an uppdraget med stor energi. För 100 år sedan, närmare bestämt i januari 1907, lade han fram ett färdigt förslag. Det Efraim Åkerlund format med sitt ritstift blev även godkänt av kyrkostämman och senare domkapitlet. Men Överintendentsämbetet, som hade att lägga sista handen vid förslaget, satte tumme ned. Det pekades därvid bland annat på att kyrkans konstnärliga utformning var undermålig och att en träkyrka inte skulle inrymma mer än 1 000 platser. I Åkerlunds förslag fanns det 1 040 platser.Efraim Åkerlund gav inte upp utan utarbetade ett nytt förslag, men detta förkastades av kyrkostämman med bland annat motiveringen att ingen hänsyn tagits till de önskemål som framförts. Två av ledamöterna i kyrkobyggnadskommitten, där för övrigt även Åkerlund ingick, nämligen C E Lundgren och Ferdinand Johansson reserverade sig med följande ord "Enligt vår mening olagliga beslutet om ritningarnas upprättande av amatör". Med andra ord, det var inte lätt att bli profet i sin egen hembygd.
Slottsarkitekten Torben Grut i Stockholm fick slutligen i uppdrag att omarbeta Åkerlunds ritningar, men kom dock med ett helt nytt och eget förslag, vilket sedan antogs.
Men kärleken till kyrkan avtog dock inte för Åkerlund, trots motgångar från sina egna församlingsbor.
Snidade ett konstverk
Senare i livet satte han sig nämligen ned för att snida en altartavla. Han ägnade mer än 10 år av sin levnad för detta verk. När Efraim Åkerlund dog för 50 år sedan, år 1957, var altartavlan inte fullbordad. Det fattades en del mindre detaljer. Dessutom var den inte färglagd.Redan 1955 fattade kyrkopolitikerna i Norrfjärden ett beslut att förvärva tavlan för 600 kronor. På grund av storleken passade den inte in i församlingsgården, som var ett förslag till placering.
Även den gamla kyrkan sågs som ett alternativ för Åkerlunds skapelse. Som något av en liten återupprättelse. Istället förvarades tavlan i olika uthusutrymmen. Tur var väl kanske det eftersom skapelsen därmed räddades undan kyrkbranden 1963, då Torben Gruts skapelse förstördes.
Efter att tavlan senare färdigställts, och efter kontakter med Riksantikvarieämbetet, tilläts församlingen på prov att få hänga altartavlan i den nya kyrkan vilken invigdes 1967. På prov hängde sedan tavlan i många år innan församlingen fick ett permanent beslut att tavlan skulle få hänga kvar, i bakre delen av kyrkan och som ett vittnesbörd om Åkerlunds starka kärlek till sin hembygds kyrka.
Hembygden låg Åkerlund varmt om hjärtat och han tog initiativet till bildandet av Norrfjärdens hembygdsförening, vilken för övrigt nästa år fyller 70 år. Han var även den drivande kraften vid uppförandet av den första hembygdsgården.
Efraim Åkerlund var född i Norrfjärden år 1869. Han gifte sig 1905 med Brita Johanna ( Hanna) Norman, bördig från Nederluleå församling. Hon var född 1871. Efraim Åkerlund avled i kommunalhemmet i Norrfjärden 1957, som han en gång ritat och uppfört. Makan dog 1960. I familjen uppfostrades tre barn.