Äggen i fokus vid nästa års måsjakt

Måsarna har lämnat Ringiusviken för den här gången, men de lär komma tillbaka nästa år, och då väntar en tuff tid om jaktledaren Christer Jonsson, får bestämma.

Lugnt. Lugnet har lagt sig över Ringiusviken sedan måsarna flugit söderut. Till våren blir det nya tag för att komma tillrätta med måsproblematiken.

Lugnt. Lugnet har lagt sig över Ringiusviken sedan måsarna flugit söderut. Till våren blir det nya tag för att komma tillrätta med måsproblematiken.

Foto: Ylva Forslund

PITEÅ2017-09-08 18:53

Skyddsjakten på måsar i Ringiusviken gick inte riktigt som det var tänkt. Endast ett femtontal fåglar sköts och inför nästa år har Christer Jonsson en plan för hus måsarna kan bekämpas.

Måsproblemet i Ringiusviken sträcker sig år bakåt i tiden och har de senare åren eskalerat. Så mycket att man i höstas beslutade om skyddsjakt efter att man konstaterat att måsarna var att betrakta som en sanitär olägenhet. Sammanlagt nio jakttillfällen genomfördes, jakter som inte fick det resultat som önskades.

Christer Jonsson har i en skrivelse till kommunen gjort en sammanfattning av årets jakt samt en plan för hur vidare måsbekämpning kan bedrivas. Han skriver bland annat: ”Jag kan direkt konstatera att ska man lyckas med detta måste man orsaka betydligt mer störning än vad vi gjorde detta första år. Att med enbart avskjutning lösa problemet med skrattmåsen är inte möjligt.”

Vidare skriver han: ”Det man måste åstadkomma är att orsaka en varierad störningsbild med en mängd olika åtgärder.”

Han är av åsikten att man redan på vårvintern bör anlägga spångar ut till några väl iordninggjorda gömslen och att man påbörjar avskjutningen redan då med ett finkalibrigt kulvapen, en 22:a. Att man skjuter av måsarna som sitter på tuvorna.

Christer Jonsson lyfter fram det han anser vara det viktigaste för att komma tillrätta med måsproblematiken, nämligen att vara intensiv i störningen under maj/juni och att då vara ute vid viken både morgon och kväll och ibland även mitt på dagen. Vidare ska de ägg som måsarna ändå lyckas få fram förstöras.

Anna-Karin Lundberg, enhetschef på plan, bygg och mark på kommunen, säger att hon tagit del av skrivelsen och berättar att de åtgärder som vidtagits nu ska utvärderas. Hon säger att man stämt av med de boende som uppgett att problemet kvarstår men att det möjligen varit något mindre besvärligt och att antalet måsungar varit färre än året innan.

Klart är dock att det blir fortsatta insatser mot måsproblematiken.

– Vi har ett avtal som sträcker sig över flera år men vi behöver se över innehållet i kontraktet och göra vissa justeringar, säger Anna-Karin Lundberg.

Hur ska jakten bedrivas nästa år?

– Det har vi inte bestämt än. Men fokus nästa år kommer att bli på att picka äggen. Det har visat sig ge bra resultat.

Skrattmås

Kolonin på Ringiusviken utgörs främst av skratt­måsar.

De kännetecknas av sin gråvita kropp och chokladbrunt huvud tillsammans med ett skränande skrattliknande ”kreeäää, kreeäää”.

Skrattmåsen är 35 till 39 centimeter lång, har ett vingspann på 86–99 centimeter, väger ungefär 250 gram.

Skrattmåsen häckar ­kolonivis i vassrika sjöar ­eller näringsrika träsk. Boet byggs ofta på en vatten­omfluten tuva av torra vassrör och gräs.

Från slutet av april till början av juni läggs de tre äggen.

Ruvningstiden är ­22–24 dygn.

Efter fem–sex veckor kan ungarna flyga.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!