En viktig pusselbit som advokaten spelade ut under onsdagens tingsrättsförhandling rörde utplaceringen av Vatchareeya Bangsuans avhuggna/avskurna ben i det så kallade "gula huset".
– Benen kan omöjligt ha placerats där av min klient, menade Forssberg.
Såg inga ben
Den tesen byggde han på ett vittne, som hördes på onsdagen, och som ingick i en sökgrupp letades efter Ploy (som ju försvann den 4 maj).
– Det var en fredag, 10 maj, som jag kikade in i fönstergluggen till det gula huset, berättade vittnet.
Han lyste med mobiltelefonens ficklampa i flera minuter – men såg ingenting annat än spindelväv. Absolut inga avhuggna människoben.
Den 18 eller 19 maj passerade ett annat vittne, med hund, samma byggnad med identiskt resultat. Inga ben.
Benen hittades istället den 21 maj, placerade knappt två meter från nämnda fönsterglugg, mot innerväggen.
– Vid det laget var min klient mycket väl iakttagen och bevakad, hans rörelseschema var känt. Därför kan han omöjligt ha lagt ut benen på fyndplatsen, fastslog advokaten.
Att 22-åringens dna troligen, med betoning på trogen, fanns på de avsköljda benen är "besvärande" – men enligt advokaten finns förklaring i att de hade varit nära varandra kvällen då hon försvann.
2 585 sms-kontakter
Bo Forssberg levererade även tvivel runt en 50-årig gift man som Ploy hade haft ett långt delvis intimt förhållande med i det fördolda.
– Bara under senaste kvartalet i våras hade hon 2 585 sms-kontakter med honom, förklarade Forssberg.
– Han var också den sista person som hon sms:ade med innan hon försvann, konstaterade advokaten.
Trots detta har polisen avfört 50-åringen från utredningen, utan att topsa eller ta hans fingeravtryck.
– Det är en brist att de inte dna-testat honom och kopplat resultat mot exempelvis säkrade okända fingeravtryck i 22-åringens bil.
Ritade en snögubbe
Bo Forsberg utvecklade även 22-åringens funktionsnedsättning, med diagnosen ADD och Aspberger.
– Det gör honom till en stökig och slarvig person, omvittnad snäll, men med ett beteende som kan upplevas underligt.
– Ibland glömmer han att äta, borsta tänderna, till och med att låsa sin bostad eller bil, ville advokaten ha sagt.
22-åringen själv, han sade ingenting under andra rättegångsdagen. Enda skillnaden från förra torsdagen var en ny tröja, mörkblå istället för ljusblå.
Under delar av förhandlingen satt han djupt försjunken med en bläckpenna över ett A4-papper. Vad han gjorde? Han ritade en snögubbe.
På torsdagen kommer 22-åringen att höras om sina förehavanden.
Olycklig kärlek
Målsägarebiträdet advokat Elisabeth Masi Fritz torgförde sin tes om att styckmordet föregåtts av olycklig kärlek.
– 22-åringen var förälskad i Ploy. Han hyste starka känslor men hon valde bort honom mot en annan, mycket äldre man. Klart att det sved.
Masi Fritz pekade bland annat på en sms-konvensation från eftermiddagen den 6 januari 2013, fyra månader innan Ploy försvann, när den nu åtalade skrev:
”Nu har mina pengar tagit slut men jag är glad över att jag kunde få prata med dig”
Tre minuter senare sms-svarade Ploy:
”Men absolut får du prata med mig :–) Det gör bara mer ont om du fortsätter älskar mig trots du vet du kommer aldrig blir något mer än vänner. Bara ringa när du vill, undantag inte efter midnatt”
40 minuter senare svarade 22-åringen:
”Jag vet, o du vet att jag vet, men du vet också att hjärtat vill ha det hjärtat vill ha, trots att det oftast är bland det svåraste att få.. Trots att det gör ont så kan jag inte sluta att känna de jag känner för dig.."