Kjell Nilsson har jobbat inom verkstadsindustrin sedan 70-talet. De senaste åren har han säsongsjobbat på kyrkogården i Öjebyn och mellan säsongsjobben har han fått ut ersättning från IF Metalls a-kassa. Ersättningen har legat på 680 kronor om dagen och Kjell har fått ut omkring 11 000 kronor i månaden.
Nyligen avslutade Kjell sin senaste säsongsanställning. Han hade såsom tidigare jobbat så mycket att han fått ihop till en ny ersättningsperiod. Men när han möttes av beskedet om vilken ersättning han nu kommer att få fick han en chock.
Utanför skyddsvillkoren
- Jag kommer att få 320 kronor om dagen, vilket blir en månadsersättning på 5 000 kronor. Jag förlorar 6 000 kronor varje månad. Det jag får ut räcker knappt till hyran så för att gå runt måste jag låna från mitt sparkonto, säger Kjell Nilsson.
Anledningen till att det blir på det här sättet är utformningen av reglerna i a-kassan. Reglerna säger att man under de två första "arbetslöshetsperioderna" är garanterad den högre ersättningen men att man vid en tredje arbetslöshetsperiod hamnar utanför de så kallade skyddsvillkoren och ramlar ner på en minimiersättning om cirka 320 kronor om dagen.
Ändrade regler
- Det märkliga är att den här situationen hade kunnat undvikas om Kjell under den tredje anställningsperioden jobbat fem månader istället för sex månader. Då hade nämligen jobb- och utvecklingsgarantin trätt i kraft och ersättningen hade stannat kvar på 680 kronor om dagen, säger Olle Åkerlund, a-kasseföreståndare på IF Metall.
Olle Åkerlund beskriver att reglerna ändrades 2007 och att man nu börjar se resultatet av det.
- Fler och fler drabbas och när vi nyligen fick två nya fall kände vi att vi måste uppmärksamma frågan. Det kan inte vara meningen att det ska slå tillbaka negativt om man arbetar, säger han.
Olle Åkerlund säger att man från IF Metalls håll varit i kontakt med metallare som är riksdagsledamöter men att dessa ställt sig helt frågande till reglernas utformning.
En "tankevurpa"
- Det kan inte vara så här det är tänkt, att reglerna missgynnar de som arbetar. Det här måste helt enkelt handla om en tankevurpa.
Kjell Nilsson vet inte riktigt hur han ska gå vidare. Han har överklagat beslutet en gång men fått avslag. Enda chansen för honom att få upp ersättningen är att få ett heltidsjobb under minst 12 månader.
- Det känns nästan omöjligt. Jag är 59 år och inte direkt het på arbetsmarknaden.
Han vill jobba vidare och har sökt andra jobb, bland annat på Rönnskärsverken i Skellefteå i Västerbotten, varifrån han kommer.
- Det värsta är att jag skulle få ut mer ersättning om jag gick i förtidspension, mycket mer, men jag känner att jag vill fortsätta jobba. Jag har fortfarande lite sparpengar kvar och får väl fortsätta att ta av dem tills jag kan börja jobba på kyrkogården igen i maj. Sedan får vi se. Jag kanske får börja samla burkar eller nå´t.