Videon är inte längre tillgänglig
Åldern har ingen gräns för en mc-knutte.
Åtminstone inte för Wolrath Lundgren som kör med fortsatt ohämmad entusiasm trots att tidspendeln passerat 85 år.
- Frihetskänslan har alltid fascinerat mig. Hojen hjälper till att hålla mig ung, förklarar han.
Född 1926
Wolrath Lundgren föddes 1926 i Skellefteå där han också växte upp.
Drygt 20 år gammal skaffade han sig sin första tvåhjuling.
- Det var en motorcykel av märket FN, en encylindrig ständigt oljeläckande 500-kubikare av 1931 års modell, fem år yngre än vad jag själv var.
- Det var kickstart som gällde på den tiden. Och bara grusvägar, minns Wolrath.
Åkardräng
Men intresset cementerades, växte och mellan då- och nutid har ett femtontal hojar passerat revy.
Även fyrhjulingar av större modeller har funnits med i bilden.
- Ett av mina första jobb var att köra godsbil under krigsåren när fordonen gick på gengas. Jag hann även köra timmerbilar ett par år. Men det var dåligt betalt som åkardräng, därför sadlade jag om och klev in i byggbranschen.
Lundgren blev betongtekniker.
1961, 35 år gammal, flyttade han permanent till Piteå och kom bland annat att medverka i byggandet av Assi och SCA-fabriken.
"Vägens vinthund"
Intresset för motorcyklar har alltjämnt följt i parallella spår.
I dag avverkar den pigge 85-åringen runt 1 500 mil per sommarhalvår på sin tunga Honda Goldwing - och det kan bli långa dagsetapper.
- I söndags åkte jag 40 mil över dagen, tur och retur mellan Piteå och Edefors med lite kringelkrokar emellan. Tar man det bara lugnt och tar paus emellanåt går det att köra riktigt långt, resonerar Wolrath.
"Vägens vinthund" kallas han av sambon Frida, 71, som omsänder följer med baktill på bönpallen ifall vädret tillåter.
Guldwinge-klubben
- Ibland på somrarna kan det bli någon tur över till Norge eller Finland, men mestadels håller jag till på det svenska vägnätet, säger 85-åringen.
Wolrath är också sedan länge medlem i Goldwing Club Sweden (GWCS) som organiserar många turer och sammankomster varje sommar.
- Jag brukar haka på. Det är hur trevligt som helst. Dessutom får man många kompisar, säger veteranen Wolrath Lundgren och skruvar upp dansmusiken i hörlurarna under hjälmen, innan han fäller upp stödet och glider iväg på sin guldglänsande Guldwinge från 1998.