En medveten försiktighetsåtgärd mot bakgrund av förväntade satsningar under året i verksamheten. Bland annat kan nämnas insatserna som gjordes i juni som syftade till att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Stigande
Löpande budgetuppföljningar under året har sen visat på en stadigt stigande kurva. En kurva som vid nyåret stannade på 46,7 miljoner kronor. Ansvariga får leta sig tillbaka till mitten av 1990-talet för att hitta liknande siffror.- 1995 redovisade Piteå kommun ett exceptionellt bra resultat, 106 miljoner kronor, konstaterar ekonomichef Mats Berg.
2001 var också ett resultatmässigt bra år. Då blev det ett överskott på strax över 30 miljoner kronor.
Lönsamt
Men det är historia. Något som rent allmänt verkar vara gällande i de kommunala ekonomierna. Varje år har sitt resultat, allt beroende på parametrar i beräkningsgrunderna, utfall och resultat av värdepapper.För Piteås del har det sistnämnde visat sig vara en bra affär.
Av de ca 60 till 70 miljoner kronor som kommunen låter professionella hanterare sköta, har dessa pengar gett närmare 13 miljoner kronor i vinst.
- Det är ingen tvekan om att vi har haft lyckade finansplaceringar på våra värdepapper, säger Peter Roslund.
Kommunalrådet lyfter även fram verksamheterna.
- De har återigen gjort ett fantastiskt arbete. De har hållit sig inom ramarna och samtidigt arbetat effektivt, säger han.
Tillsammans med skatteintäkterna svarar den kommunala verksamheten för de största överskotten, cirka 20 miljoner kronor.
Här sticker barn- och utbildningsförvaltningen ut lite extra med ett överskott på ungefär elva miljoner kronor.
Friskhetstecken
Även socialförvaltningen redovisar ett plus, tre miljoner kronor.Sen var det det här med skatteintäkterna.
- De har blivit betydligt högre än förväntat, säger Mats Berg.
Dessa resulterade enskilt i 20 miljoner kronor mer än beräknat. En rejäl avvikelse kan tyckas, men det har sin förklaring.
- Vi baserar våra beräkningar helt och hållet utifrån regeringens prognoser, säger ekonomichefen.
Dessa prognoser kan sägas släpa efter. Parametrarna som presenteras nyttjas redan i november när kommunerna vanligtvis har sin budgetprocess klar. Visserligen revideras de löpande, men de ligger oftast i underkant till det verkliga utfallet.
Utöver det ekonomiska utfallet gläds de kommunansvariga åt fler saker.
Sjuktalen har minskat med 18 procent under 2006 jämfört med ifjol. Insatserna mot ungdomsarbetslösheten har inneburit att Piteå, som legat bland de högsta i länet, nu är nere på 12,4 procent.
- Lägre än länsgenomsnittet som är 13 procent, kommenterar kommunalrådet Helena Stenberg.
Glädjande uppfattas också den positiva befolkningsutvecklingen. En ökning med 49 personer under 2006 gav vid årsskiftet en befolkningsmängd i kommunen med 40 922 personer.