Svårigheter mötte den nya tidningen redan i starten. Prenumerationsunderlaget var inte speciellt stort och de ekonomiska resurserna begränsade
Vandrande tryckare
Per Elias Norman hade en del erfarenhet av boktryckeriarbetet. Redan på hösten 1834 startade han i Stockholm ett boktryckeri vilket han ett par år senare flyttade till Eskilstuna. Därifrån återkom han till Stockholm 1841 och startade då ett nytt tryckeri. Där utgavs "Evangeliskt Veckoblad", från oktober 1845 till mars 1846.Sedan gick flytten norrut för att starta Nordpolen i Piteå, länets första tidning. Påföljande år hade Norman etablerat sig i Stockholm igen , där han då var verksam inom firman Norman & Dahlström med en ny officin. Norman tycktes dock vara en orolig själ för ganska ganska snabbt tröttnade han på Stockholm och vandrade vidare.. 1854 återfinns han nämligen i Karlstad för att där utge Carlstads Allehanda. Redan året därpå har Norman etablerat sig i Arboga med ett tryckeri. Därefter begav han sig till Norrtälje. I början av 1850 hade han varit i Kristinehamn, där han utgav Christinehamnsbladet.
Boktryckare Norman dog den 24 juli 1864, vid fyllda 71 år.
Vem som skötte redaktörskapet för Nordpolens är inte känt. Troligen Norman själv.
10 år senare i Luleå
I slutet av 1846 sålde Norman sitt tryckeri till bokbindare Wilhelm Reinhold Nygren och en person vid efternamn Johansson, vilka från och med 1847 års ingång fortsatte trycka tidningar. Nordpolen upphörde vid 1846 års slut och en ny tidning såg dagens ljus, Norrbottens-Posten.År 1850 överlät Johansson sin andel i affären till Nygren som fortsatte att driva tryckeriet och utge tidning till 1881, då verksamheten övergick till Piteåsonen boktryckare Anders August Hällgren.
Den 15 oktober 1890 avled boktryckare W R Nygren i en ålder av 75 år.
Noterbart är att Nygren även anlade ett tryckeri i Luleå, år 1856. Det dröjde således tio år efter etableringen i Piteå innan Luleå fick ett eget boktryckeri. I Luleå gav Nygren ut tidningen Norden, med undertiteln "Weckoblad utgifvet i Luleå". Verksamheten inköptes år 1858 av konsuln och ledaren för den norrbottniska separatiströrelsen, riksdagsmannen och verksägaren Jonas Bodell. Den verksamheten blev första grunden till Luleå tryckeriaktiebolag.
Från och med 1890 kom Norrbottens-Posten ut två gånger i veckan.
Konkursade
Anders August Hällgren flyttade till Luleå i unga år och lärde sig boktryckaryrket hos Norrbottens-Kuriren. I början av 1880 flyttade Hällgren åter till Piteå och övertog sedan Norrbottens-Postens tryckeri. Han blev ägare och ansvarig utgivare av tidningen, vilken stannade i hans ägo till 1908. Då gjorde Hällgren konkurs och lade ned tidningen, vilken emellertid återupptogs av för ändamålet bildade Norrbottens-Postens tryckeribolag.Sista tio åren av sin levnad var Hällgren bosatt i Luleå där han hade en mångårig anställning som kassör hos Luleå stuveribolag.
Redaktörer för Norrbottens-Posten genom åren var bland annat läroverksläraren Karl Waldemar Lindholm 1877-1880, Magnus Gideon Häggbom, 1881, telegrafkommissarie Aug. Lundberg 1882-83, läroverksläraren och senare sparbanksdirektören Karl Oskar Bäckström-Steckzen 1883-1892, komminister Axel Sandin 1892-1892, Oskar Frånberg 1900-1901 och Salomon Salomonsson 1902-juni 1914 då han lämnade tidningen för att starta Piteå-Tidningen.
Från den 2 juli 1914 och fram till november 1914 var Per Svensson ansvarig utgivare och E.A. Gabrielsson redaktör. Från 16 november 1914 och till Norrbottens-Postens nedläggning år 1916 var Henrik Frank ansvarig utgivare och redaktör