Anna-Maria Nilsson, avdelningschef arbetsmarknad och integration, vill att HVB-hemmet ska vara kvar i Piteå. (Arkivbild)
Allt färre flyktingbarn kommer till Sverige och anvisas ut till kommunerna. Det är ett av motiven till att kommunfullmäktige under måndagen klubbade igenom att successivt stänga HVB-hemmet för ensamkommande flyktingbarn i Piteå.
Politikernas beslut går mot ansvariga tjänstemäns vilja. Avdelningscheferna Anna-Maria Nilsson, arbetsmarknad och integration, och Raimo Roininen, arbetsledning och stab, har listat en rad konsekvenser som en successiv nedläggning av HVB-hemmet får.
Det handlar bland annat om att socialtjänsten tvingas att placera barn i andra kommuner vilket innebär osäker kvalitet, dyra placeringar/uppföljningar och bristande kontinuitet.
Man konstaterar att barnen rycks upp ur sitt sammanhang och förlorar kontakten med trygga vuxna, god man, boende, skola, fritid och sjukvård med mera.
Raimo Roininen, avdelningschef arbetsledning och stab, beräknar att en successiv nedläggning skulle kosta socialtjänsten närmare sju miljoner kronor. (Arkivbild)
"Dessa barn har mycket svårt att känna trygghet och lita på vuxna. Risken är att det blir fråga om ett dubbelt svek och att de återigen kommer att tappa förtroendet då vi visar att de tyvärr inte var välkomna i Piteå utan att vi skickar dem vidare", skriver avdelningscheferna.
I dag är det tre ungdomar som bor på HVB-hemmet och två som bor i stödboende. Men bara för att HVB-hemmet läggs ned blir inte kommunen fri från ansvar.
Man får fortfarande stå för kostnaderna för ett externt HVB-hem och det kan handla om 1,4 miljoner kronor per placering och år – totalkostnaden för en placering kan landa på upp emot sju miljoner kronor eftersom ansvaret finns kvar tills den placerade ungdomen fyller 21.
Trots tjänstemännens inställning ställde sig majoriteten i fullmäktige bakom förslaget om successiv nedläggning.
Kommunalråden Patric Lundström (S) tillsammans med kollegan Kata Nilsson (S) och övriga socialdemokrater ställde sig bakom en nedläggning av HVB-hemmet.
– Som verksamheten är nu är den överdimensionerad utifrån antalet barn vi har och framförallt utifrån de barn vi kommer att få i framtiden. Enligt den sista siffran jag har hört för 2024 är vår tilldelning 0,9 barn, om det alls kommer några, säger kommunalrådet Patric Lundström (S).
Detta bidrar inte till att det blir fler Piteåbor?
– Man kan ju se att dit de kommer är ofta där de stannar. Om vi skulle placera dem i en annan ort är det inte Piteå de kommer att bosätta sig i. Vi har haft otroligt hög stannandegrad hos de ensamkommande vi tagit emot, så vi har haft en riktigt bra verksamhet, säger Lundström.
Boendet ligger i Hortlax och avtalet för lokalen går ut i april 2024. Det innebär att verksamheten ska vara avvecklad till dess. De 14 anställda på HVB-hemmet har sagts upp.
– De tycker såklart att det är väldigt tråkigt, men min upplevelse är att de har förståelse eftersom beläggningen varit så låg. Personalen värnar om ungdomarna väldigt mycket, säger Anna-Maria Nilsson.
Vänsterpartiet vill ha HVB-hemmet kvar och röstade mot nedläggningen i tre nämnder innan kommunfullmäktige.
Trots kommunstyrelsen förslag om successiv nedläggning, som bland andra S, C och M ställde sig bakom, var delar av oppositionen kritisk.
SD ville gå på nedläggning direkt, trots att det enligt beräkningar skulle kosta närmare 40 miljoner kronor.
KD röstade för återremiss, annars på förslag ett som innebär att ha HVB-hemmet kvar. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet var inne på den linjen.
– Vi har en Slogan: "Piteå, det är hit man kommer när man kommer hem". Men det gäller inte om man är ett ensamkommande barn. Då får man inget hem i framtiden i Piteå trots att vi vill bli fler invånare, säger Helén Lindbäck (KD).
Helén Lindbäck (KD) använde Piteås slogan i sin motivering till att ha HVB-hemmet kvar.
Till slut blev det omröstning och nedläggningen klubbades igenom.