100 år av volontärarbete

Det är inte bara PT som firar 100-årsjubileum, det gör även Röda korset i Piteå. Just nu pågår förberedelserna inför jubileumsfirandet på Mötesplats kupan första helgen i november.

Aina Söderström och Magnhild Lundström organiserade 1983 en klädinsamling i Piteå för Röda korsets räkning.

Aina Söderström och Magnhild Lundström organiserade 1983 en klädinsamling i Piteå för Röda korsets räkning.

Foto: Maria Johansson

PITEÅ2015-10-09 17:30

– Engagemanget i Röda korset är ett volontärarbete. Ersättningen man får är glädje och känslan av att vara en god medmänniska, säger ordföranden Ulla-Britt Boström.

Förra året tog hon över ordförandeklubban efter Per Svärsudd, som då innehaft ordförandeposten i 18 år.

– När jag kom in i Röda korsets styrelse var Piteåkretsen i princip en sygrupp, säger Per Svärsudd.

Flyktingfrågor

Sygruppen finns kvar. Men verksamheten har vuxit i omfattning sedan dess. Just nu är fokuset som störst på att hjälpa alla de flyktingar som kommer till Piteå. Ulla-Britt Boström har precis kommit tillbaka från flyktingförläggningen i Fagervik, dit hon lämnat kläder och skor.

– De flesta volontärer som tar kontakt med oss nu vill jobba med flyktingfrågor, säger Ulla-Britt Boström.

Piteborna har varit så generösa att Röda korset tvingats stänga sin depå på Mötesplats kupan fram till första november.

– Vi har fått låna lokaler på Furunäset där vi förvarar kläder, skor och saker. Just nu kan vi inte ta emot något mer, men jag tror Piteborna har förståelse för det, säger Ulla-Britt Boström och fortsätter.

– Kläder får flyktingarna i alla fall så de klarar sig, det som saknas är underkläder. Därför planerar vi att köpa in underkläder för en del av alla pengar vi samlat in, säger Ulla-Britt Boström.

Kupan blev succé

Per Svärsudd konstaterar att mycket har förändrats sedan han började engagera sig i Röda korset i mitten av nittiotalet.

– Vi drog igång flera av de verksamheter som Röda korset har än idag. Bland annan hembesök till ensamma, bussvärdsgruppen och Mötesplats kupan, säger han.

I slutet av nittiotalet öppnade Mötesplats kupan för första gången i Piteå på Kolmilavägen 14.

– Vi var osäkra på om vi skulle klara av det själva, så vi bad distriktet om hjälp, säger Per Svärsudd.

Men Mötesplats kupan blev en succé och det dröjde inte länge innan Piteåkretsen bestämde sig för att sköta verksamheten helt på egen hand.

– Jag minns första gången vi hade fått ihop en dagskassa på över 1000 kronor, säger Per Svärsudd.

Idag omsätter Mötesplats kupan i Piteå 4,5 miljoner kronor per år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!