Förra året gick ett förslag ut på remiss om att karenstiderna för män som har sex med män och andra riskgrupper skulle sänkas till fyra månader. Efter kritik från flera Regioner backar man nu och fastställer karenstiden till sex månader. Utredningen om de nya blodgivningsreglerna har pågått sedan 2017 och i dag kom beslutet. Reglerna börjar gälla den första maj 2021.
För att karenstiden ska kunna sänkas ytterligare anser Socialstyrelsen att en ny testmetod behöver införas, med så kallade NAT-tester. Metoden är känsligare än den som används i Sverige i dag och smitta kan därför upptäckas tidigare. Resten av EU:s länder har redan infört NAT-testning.Trots det väljer Socialstyrelsen att inte kräva att det införs i Sverige eftersom Regionerna har kritiserat den ökade kostnaden som det skulle innebära.
– Vi är mycket besvikna. Vi tycker att karenstiden borde kunna sänkas till tre månader även utan NAT-tester och att det behövs en utredning som undersöker om blodgivningsreglerna skulle kunna baseras på en individuell bedömning av risk, säger Deidre Palacios, förbundsordförande för (RFSL).
Redan 2009 kom Socialstyrelsen med förslaget att sänka karenstiden till sex månader. Då valde man att inte gå vidare med det på grund av kritik från Regionerna. Nu tolv år senare införs det.
– Vi har blodbrist i landet. Det märks inte minst sedan coronapandemin kom. Jag tycker det är fel att inte alla som kan ge blod får göra det. Sex månader är lång karenstid när det behövs mer blod, säger Jimmy Stenman, kassör i RFSL Piteå älvdal.
Under en lång tid var det förbjudet i Sverige för homosexuella män att lämna bod. I dag är karenstiden 12 månader.
– Om två homosexuella män lever i ett monogamt förhållande, så är ju det ingen skillnad om man jämför med par som lever i ett heterosexuellt förhållande. Risken att till exempel föra hiv-smitta vidare är lika liten, säger Stenman.
Socialstyrelsen säger att de vill samarbeta med Folkhälsomyndigheten för att utreda möjligheten att införa individuella riskbedömningar.
– Socialstyrelsen borde ha kommit längre än så här. De har haft fyra år på sig att utreda individuella riskbedömningar, men det har man inte gjort. Vi är rädda att det kommer att ta ytterligare tolv år innan vi ser några förbättringar, säger Deidre Palacios.